Kategoriarkiv: Film

Lite träningspepp!

Ja, alltså detta med att filma….. det är ju så himla nyttigt! Men ack så jobbigt att titta på, men utan att ta tag i det vi inte kan så blir det ju inte bättre!

Vår bekymmer är fria följet…. Jag avundas alla som har ett snyggt fritt följ! Vi har kommit en bit på väg men det finns många delar att förbättra, vårt saktagående och våra halter inte minst. Spajk är ju så tacksam att träna, han vill vara till lags och gör sitt bästa!

Sen har vi hans placering i rutan, han hittar alltid rutan och han vill gärna springa dit, men sen när han väl är där så blir det svårt för honom att hitta rätt placering. Varför har det blivit så? Jo, för att jag har tränat fel! Eller helt enkelt belönat fel saker vilket gör att han idag tror att han gör rätt, så det är bara att lära om och lära rätt! Så nu är det nolltolerans på att stå på fel plats! Han är ju även där så tacksam att träna, han ”går inte ner” sig utan provar glatt igen.

Vi lekte lite med våra konskick också, här stannar han på fel sida konen mot vad han brukar göra, min teori är att han blir lite ambivalent till leksaken som ligger bakom konen. Jag ser ibland det beteendet hos honom och gissar att det är hans vallanlag?

Sen var jag tvungen att testa att filma när jag går, det är helt ljuvligt att kunna träna inne, i mjukisbyxor och raggsockor! Han fladdrar lite i position och sätter sig lite segt och snett, men håll tillgodo!

Trots drygt en timmes träning var inte Spajk ett dugg sugen på att åka hem, så när han kom med bollen i munnen och ville leka så går det ju inte att säga nej, så det blev lite bollek innan vi åkte hem, såklart 🙂

Vi är verkligen inne i ett träningsflow nu, det känns som jag skulle kunna träna hur mycket som helst, synd bara att det är så rackarns kallt ute! Så vi måste hålla oss inne, annars fryser vi ihjäl! Det är inte det att jag inte klarar kylan, men jag tycker det är svårt med precisionen ute med bylsiga kläder, handskar och mössor.

Jag kan inte lova att jag kommer uppdatera bloggen oftare, men det är ju så kul att gå tillbaka och titta, för mig är det också ett sätt att bearbeta vår träning, fundera, titta på filmen och fundera en vända till.

Allt för nu, klart slut!

Tävlingsdax!

Då har vi tävlat igen! Denna gång i bevakning, som jag ju ”egentligen” inte behöver tävla längre, vi har våra 3 cert och är champions. Det går inte att tävla SM i bruksprov bevakning, så det finns inga SM-kval att tävla för, annars hade det kanske varit ett mål? Det är lite konstigt att SBK har en officiell tävlingsgren som bevakning när det inte arrangeras något SM, som det görs i alla andra bruksgrenar (IPO, spår, sök, skydd och rapport) Det gör ju att de som tar sig till elit, tar sina tre cert och därmed får titeln SePTRHCH inte längre kommer åka och tävla. För varför åka land och rike runt och tävla när det inte ”ger” något? Det vimlar inte av tävlingar direkt så det är en rejäl bit att åka för att tävla! Det är ju inte jättemånga som tävlar i just denna gren, men skulle det arrangeras SM i bevakning så kan jag sätta en rejäl slant på att deltagarantalet skulle öka!!

Det arrangeras ju FMM, försvarsmaktsmästerskap som jag och Spajk ska tävla, men det är bara öppet för certifierade/godkända patrullhundar i hemvärnet. För att tävla bruksprov bevakning behöver man inte vara aktiv i hemvärnet, eller ens ha en certifierad hund, så det är öppet för alla!

Nåväl, Säffle är en trevlig klubb och förra året åkte vi iväg och bodde i stuga som en liten minisemester, så vi gjorde en favorit i repris, förutom att vi i år bodde på hotell! Inte ofta vi gör det, så det känns lite lyxigt!

Tanken var att tävlingen skulle vara ett litet genrep inför FMM, vi har tränat typ en gång på själva bevakningsdelen…. men desto mer spår och spårupptag!

Det var 4 lägreekipage, 2 högre och 2 elit, dock ingen ur kära ”kelpie-ligan” men medtävlarna var trevliga och arrangörerna glada, så det var en familjär känsla vid samlingen. Det är så viktigt hur det ”känns” vid samlingen!

Vi två elitekipage skulle köra patrullering först så vi blev snabbt utkörda i skogen, jag hade dragit startnummer två, vilket passade oss perfekt!

Nicklas filmade en hel del, lärorikt att se hur det ser ut! Jag fick en del skäll för misstag och en del beröm 🙂

patrullering

Vi missade ljudet!? Så gissa vad vi ska lägga focus på framöver??? Nåväl, vi fick beröm av domaren för väl genomförd patrullstig och fick således maxbetyg 7, hade vi haft ljudet också hade vi haft 10…. menmen, nu var det ju inte betyget som var det viktiga utan känslan och det kändes helt okej!

Bara att tuffa vidare mot spårupptaget, den stora frågan, hade vi tränat rätt? Eller fel? Fin patrullering, hittade spåret och kollade av åt vänster, drog sedan iväg åt höger med ett övertygande drag i kopplet! Rätt! Så skönt!!! En lugn fin halt innan vi sedan släpptes iväg ut på spåret, plockade metall, tyg, trä i en rasande fart, sen kom en spetsvinkel där vi snurrade nått varv, dock aldrig längre än 15 meter från spåret (jag höll linan på 15 meter och lät han snurra 🙂 ) efter vinkeln plockade han plastapporten som låg bakom ett nedfallet träd, så han fick hoppa över det och sedan vända tillbaka för att markera den, duktig kille! Sen spårade vi vidare, spårade längs en liten stig, vinklade av och fortsatte in i lite buskage och jag började på allvar fundera på om vi var rätt? Det var en hel del folk i rörelse i skogen, bärplockare och orienterare hade vi sett innan påsläpp… Vi hade varit ute i 15 minuter på våra 800 meter spår när han börjar snurra igen och jag står stilla…. väntar…..väntar…..väntar…innan han vinklar 90 grader och vi spårar typ 150 meter innan vi hittar slutet! 17 minuter var nog rekord, för så länge har vi aldrig varit ute i spåret! Men med två tapp så rinner minutrarna iväg, nu har man gott om tid, så det är ingen fara, men tiden går fort!

säffle 150808 spårupptag liten

Väl tillbaka till bilen så hade inte min medtävlare dykt upp?! Hon släppte på före mig, så hon borde varit tillbaka….inte kul om hon är vilse!!! Minutrarna gick och när hon varit ute i spåret en timme började vi bli lite oroliga, ringde hennes mobil (som vi hörde ringa i bilen……) gick längs vägen och tittade efter henne, vi hann göra upp en liten plan för hur vi skulle leta när hon kom gående längs vägen, från helt ”fel” håll…. hon hade blivit störd i spåret av bärplockare och inte hittat till ”sitt” spår igen, trist! Hon var dock vid gott mod, men såklart besviken!

Efter lunch var det lydnad, jag var inte så taggad…… Vilket Spajk märkte och vi gjorde en katastroflydnad!!! Blääääääää, så dåliga betyg vi fick, jag kämpade dock vidare för att ta mig igenom programmet! Med facit i hand kanske jag skulle brutit? Men jag tror inte Spajken ”går ner sig” av tävling? Men det kanske han gör? Får ta mig en funderare på det….. Nåväl, jag klev av planen med en känsla av att jag missat certet på grund av våran katastroflydnad. Jag lämnade Spajk i bilen och gick för att titta på resten av de tävlande, alltid kul att se andras lydnad. Det var inga gratispoäng som delades ut på lydnadsplanen direkt! Tyvärr var det många missar i lydnaden över lag….

Lydnad

När det var dax för prisutdelning satt Nicklas i bilen och vilade inför körningen hem, jag tänkte ju att prisutdelningen bara var en lång plåga, så jag väckte honom inte…. vilket såhär i efterhand var lite synd! För det visade sig att vi trots vår minst sagt mediokra insats hade poäng nog på lydnaden för cert! Så vi tog vårt fjärde cert!! Tjoho!!!! Så trots en blä-lydnad räckte det! Duktig liten Spajk!

Ett okej genrep, som gav tydliga hintar om vad vi behöver träna på!

Tack Säffle BK för ett bra arrangemang, kul patrullstig och kul spår!

Söndagsträning, både spår, lydnad och lite film!

Varje söndag har vi förmånen att i klubbens regi få träna i körhallen, ja visst, man blir jäääääätesmutsig men det är det värt!
Det är varmt, torrt och skönt att få komma in och träna.
IMG_1566-0.JPG

Efter vår kurs hos Mia har jag fått lite ny energi att nöta fria följet, vi har ju alltid haft ett dåligt fritt följ och har som max fått betyg 8 och det är ju inget direkt att hurra över…. Men av Mia fick jag lite positiv feedback, så nu har jag bestämt att vi ska ta ett rejält tag i det hela!

IMG_1559.JPG
Spajk är ”sådär” nöjd över att hämta metallen, men här ”bjuder” han ju iaf mig apporten,
bra där lillkillen!!!!  Läs mer

Dagens tävling!

Två starter i rallylydnad fortsättning stod på agendan! 
Rallylydnad är en mycket trevlig sport, lättsamt och en vänlig atmosfär. Alla pratar med alla och det är så prestigelöst på något sätt! 
Jag hade bur med mig, Spajk är måttligt road av att sitta i den, men han sitter/ligger tyst och fint i alla fall! 


Alltså…. han ser ju inte klok ut när han fäller öronen bakåt!!! 
Jag tog inget kort på första banan, men den var trevlig! 
Vi landade på 97 poäng av 100. 1 poängs avdrag för att han inte stod still när han skulle stå och jag skulle gå runt. 1 poängs avdrag för att jag fick säga ”snurr” två gånger och sista avdraget för att han satte sig sent efter att ha gått runt mig. Jaja, 97 av 100 får väl räknas som godkänt! 
På protokollet stod kommentarerna ”Mycket fin kontakt” och ”Bra tempoväxlingar”! Kul! 
Efter den starten kunde vi lägga ännu en titel till meritlistan, numer heter Spajk
KORAD TJH(PTRL) SeUCH RLD N RLD F Meringas Isengrim

 Vi hade en klass kvar, lika bra att köra när vi ändå var där! Där kom jag ihåg att ta en bild på banskissen, jag gillar kartor….det blir så tydligt då!  

Nu gick det inte sådär jättebra, eller poängen visar inget konstigt, 91 poäng, men det kändes rent ut sagt förjävligt!! Spajk var på en heeelt annan planet än jag och gick och laddade på något, jag vet dock inte på vad??? 
Efter att jag tävlat klart fick fina fröken komma in! 

Hon ser och lär! 

Mästare på att tigga!   
Spajk poserar med sin rosett, tjusigt värre!  
I går var det ju sökdax, som vanligt! Det var jobbigt som tusan att pulsa runt i rutan, men det är kul att kunna köra året runt. Vi hade en bra träning, fick lite ”läxa” att träna på markeringar vilket vi gjorde direkt efter på promenaden….. 
Helt okej!
Å på ett filmklipp ville fina fröken vara med! 
Hon är ju bara för söt 🙂 
Nu lägger vi rallylydnaden på hyllan ett tag och lägger fokus på lydnad och bruks. Innan vi kan starta nästa klass måste vi lära oss att gå på höger sida, och det är riktigt riktigt svårt! Så vi får väl se när nästa start blir. 
På återseende! 

Det är nyttigt, smärtsamt nyttigt, med film…..

Det närmar sig ju debut i elitlydnaden…. Herregud!? Vi är låååångt ifrån klara, det är banne mig lättare att räkna upp dom moment vi ev. får betyg i än dom vi inte får betyg i! Men friskt vågat hälften vunnet 🙂

Nu är vi iaf där och det är bara att nöta på! Att hålla alla elitmoment ”fräscha” är inte lätt! Men träningarna blir ju iaf varierande…..

I söndags träffades Elin och jag i Falun för lite träning, filmkameran var med och jag lekte med tanken på att låta den ligga i bilen, men ICKE, det hemska ska upp till ytan annars blir vi ju aldrig bättre! Så sagt och gjort, jag utrustade Elin med filmkamera och så fick hon det svåra uppdraget att kommendera OCH filma samtidigt, nu är ju Elin tjej så det gick ju såklart galant 🙂

När jag ikväll tränade en sväng började jag fundera på alla svårigheter jag och lilla eländet jobbat oss igenom, det var ju en hel del….

Först var det ju hans märkliga beteende som valp, att typ springa hem så fort något vart äckligt…. inte riktigt något man tror idag när han med högburet huvud stolt spatserar omkring överallt och väldigt få saker får honom att reagera!? Men iaf, det någon månad då Spajken tyckte allt var läskigt….

Sen var det ju spåret, jag trodde ju ett tag att han faktiskt inte kunde spåra, men med idogt tränande och en matte envis och påhittig som synden så har vi ju löst även den lilla detaljen…!

Vår stora stötesten är ju fria följet, SOM JAG SLITIT!!!! Herregud, han var ju typ livrädd för mitt ben och gick som en ostkrok låååångt fram för att undvika att han skulle råka nudda mitt ben! Nu idag när jag tränade i shorts kunde jag känna hans silkeslena päls mot benet, utan att tränga eller ligga på, bara liksom ”känna” mot benet *lycka* Det är ju långt ifrån bra, men numer tycker jag faktiskt att det är helt okej!

Här är iaf en färsk film på vårt fria följ, han släpper lite då det kommer störning och han ”flyter” ut i vänster halt. Han släpper vid helt om och har nån grej för sig när vi saktat av till vanlig marsch!? Men det vore ju förfäääärligt tråkigt om vi inte hade nått att träna på 😛 (obs, ironi om någon nu inte förstod det!)

Han hade ett tag total fixering på rutan, han kunde gå in på planen och låsa fullständigt på rutan och vara helt okontaktbar tills det äntligen var dax att köra rutan. Samma sak på koner, han hade en period han var helt låst på koner och knappt kunde gå fot utan att låsa på alla koner, detta har ju släppt lite nu när det är så mååååånga koner 🙂 Han insåg liksom att det inte var lönt att springa iväg mot alla koner när man sen inte vet vad man ska göra när man väl står vid konen….

Å så vår totala hjärnsläpp på apportering ett tag, med tveksamhet och allmänt trams… Men tillsammans har vi löst även det!

Nu har vi våra stadge-problem, stå är stå, sitt är sitt och ligg är ligg, svååååårt säger Spajk! Alltså inte själva orden, dom kan han, men just att vara stilla i den positionen matte bestämt. Vi har backat och tränat stadga, det har gett resultat men det är fortfarande känsligt och han har lätt att steppa lite… Stå,sitt ligg under marsch är ett svårt moment! Dels känner jag att jag inte får plats att gå, det ska hända så mycket på så få meter och känslan är inte alls på topp, men med hjälp av Elin och filmkameran fick jag iaf se hur det ser ut och det ser bättre ut än det känns! Som tur är 🙂

Ett annat återkommende, men kärt, problem är ju att han ibland använder benen mer än hjärnan! Men hellre en hund som springer runt med svansen i vädret än en som går och ser tryckt ut bredvid sin förare… Jag tänker att om han är lika lycklig som han ser ut så är det bra 🙂

Men det är så lätt att bara låta honom vara, han ställer inte till något utan sköter sig, fast han nog är lite allmänt olydig….jag borde nog ha mer ”koll” på honom, han får dra i kopplet och han behöver inte alltid vänta på ”varsågod” för att gå ut, han får hoppa in i bilen utan kommando och vara lite sådär allmänt busig…. Eller busig, snarare charmig 😛

Sen funderar jag en del på det faktum att Spajk är första hunden jag kört upp till högre klasser…. Jag hävdar fortfarande att det är helt och hållet hans förtjänst! Men så häromveckan snubblade jag över ett inlägg till en blogg jag följer, som så totalt motsäger det jag hävdar att det är Spajkens förtjänst att vi om några dagar ska starta elitlydnad.. läs och begrunda
http://www.boggas.se/din-hund-ar-grym-for-att-du-ar-det/
För övrigt en heeelt fantastisk fotograf och kelpieälskare!

Jag hävdar dock motsatsen fortfarande och ger mycket av äran åt Maria som valde en så bra hane till fina mamma Ochra! (Spajks syster ska för övrigt paras, spännande värre!!!)

Det jag gör funkar uppenbarligen för den individ Spajken är, vi har liksom ”klickat” han och jag, på alla plan. Han är en så tacksam hund att träna, köper belöningar av olika typer, bollar, kongar, lek, godis. Han funkar att köra klicker på, dock har jag aldrig testat att shejpa, något jag testade på Dizni med blandat resultat… Hon lägger sig i de lägen där hon vill ha något, en svit av ett försök till att shejpa in liggmarkering 🙂 Rätt charmig om ni frågar mig!

Jag vill ju tro att Spajk är en rastypisk kelpie så tillvida att han är framåt, nyfiken och framförallt, vill vara tillags, han liksom vill göra rätt och anstränger sig för att göra rätt, förhoppningsvis är då hjärnan det starkaste intrycket och han står still och tänker och inte låter benen tala, för då blir det lite spring….

Som sagt, det närmar sig debut i eliten och jag har som sagt inga som helst förhoppningar om några större framgångar, men det är kul att tävla 🙂 De sista dagarna har inte direkt haft fokus på hundträning heller, några rackarns vindskivor skulle på plats och sommar i Rättvik innebär massor med roliga evenemang att besöka! Men nu är vi anmälda och jag tänker inte banga! Nu kör vi 🙂

Jag och Elin har lite planer när vi väl klarat av dessa tävlingar, nu ska här tränas bevakning så vi kan sopa banan med motståndarna på kommande tävlingar 😛 Typ…eller nått 🙂

Ja, det är klart det är kul att vinna, men för oss spelar det faktiskt inte så stor roll, för mig är känslan och samspelet det viktiga!

Nu sitter jag mest och ordbajsar i väntan på att youtube ska ladda upp mer film, men jag tror jag ska gå  sista vändan med hundarna innan läggdax, att sitta här och ordbajsa glädjer ju knappast nån, även om jag för den delen skulle kunna skriva ett långt icke hundrelaterat inlägg om dagens tandläkarbesök! Kanske vore nått??

Ny dag, nytt försök! Här kommer iaf filmerna.

Här är en film på dumma Zäta…. han har som sagt svårt med stadgan… o så har jag tyckt att han känns lite ”trängd” och inte är sitt vanliga frimodiga jag!? Men vi körde en sväng igår och då tyckte jag det kändes bättre, dessutom läste jag regelboken och fick se att det ju var 10 meter mellan konerna och inte 5 som jag har tränat på 🙂

Sen en kort film på rutan, han har ju haft vissa svårigheter med att stå still vid konen och att ligga stilla i rutan….

Ja, det var allt för nu! På återseende!

Filmtajm och lite reflektioner…

Har redigerat filmen på våra upptag från 1:a maj, inga kanonupptag direkt, och lite svårt för Nicklas att filma snett bakifrån….

Jag hade tänkt belöna bara han gick åt rätt håll, men jag glömde bort det och tänkte ”tjänst” och inte hundträning 🙁 Men det verkar ju funkat finfint med tanke på gårdagens underbara upptag! Hade önskat det fanns på film, för jag blir alldeles varm i hjärtat när jag tänker på det!

Här är en bild över det lite längre spåret Nicklas lagt, det röda är vi och det blå är Nicklas, rätt okej! Det finns på film det också, men att slänga upp 15 minuter film på ett spår är inte så lockande, jag ska redigera det och lägga upp…nån dag 🙂

btw, varm i hjärtat blir jag när jag tänker på Spajk, för rackarns vilken underbar liten hund!! Han har verkligen ALLT jag kan önska av en hund. Dizni är ju underbar på sitt sätt, men någon elithund blir hon inte…..

Flera har kommenterat och sagt typ ”men utan en förare blir det ingen bra hund” Jo, det är ju sant förståss. Men jag är övertygad om att vem som helst med lite koll på belöningsträning kan träna Spajk till elitklass både i bruks och lydnad, så lätt-tränad är han! Det man belönar får man mer av, enkelt men sant! Belönar man spåret med något hunden vill ha, men då är det ju självklart att hunden vill spåra igen, å igen, å igen?? Om du belönar att hunden kryper med bra teknik, då är det ju klart att hunden vill göra det igen och igen??

Vi har ju tränat Dizni på samma sätt, o hur långt upp i klasserna har vi kommit? Ingen skugga över Dizni, men vi passar inte ihop på tävlingsbanan, i patrullskogen och hemma är vi ett väl sammansvetsat team, men inget tävlingsekipage! Hade det varit jag som varit nyckeln till framgång hade ju jag o Dizni också varit i elit nu, både lydnad och bevakning, men nu är vi ju inte det och då återstår ju bara en sak och det är ju att det är Spajk som är nyckeln till framgång, eller??

Visst har väl jag lärt mig ett och annat på resan med Dizni och för den delen med Spajk också, men jag vidhåller fortfarande att det är Spajk´s förtjänst att vi är där vi är rent tävlingsmässigt…. Det är helt enkelt så att vi funkar ihop, han gillar mig och jag gillar honom 🙂

Han vill ju träna jämt, han ställer upp på alla mina påhitt och är vansinnigt tolerant…..

Jag ser mig absolut inte som nån ”bra” hundtränare, jag tränar nån gång i veckan och kör nån form av skogsarbete nån gång i veckan. Jag har ingen genomarbetad plan varje gång jag åker och tränar, jag försöker tänka ”träna på det du inte kan”! Jag har ingen väl genomtänkt fys-plan, Spajk får hänga med och springa med Nicklas då och då, ingen simning eller annat ”duktigt”. Jag tränar oftast själv, utan kommendering, jag lägger mina egna spår och vallar mina egna uppletanderutor…. Nicklas brukar få lägga nått spår då och då, vi är ett väl samtrimmat team och det är fantastiskt kul att spåra tillsammans!

I och för sig så är jag nog rätt så filosoferande, funderar mycket på vad jag gör, framförallt så har jag en bild av hur jag vill ha det när jag är färdig med ett moment!! Spåret kan jag analysera i evigheter, jag bara älskar att spåra med Spajk, att gå bakom i linan och titta och studera hans beteende, jag tycker han är en bra spårhund och jag känner mig helt trygg när jag spårar med han.

Gårdagen då, jo, på det stora hela är jag nöjd, lydnaden lämnar ju en del att önska förståss…. Men jag inser ju att vi har uppflyttning även utan framåtsändande! Ett dåligt skall också, så det finns ju mer att fixa inför högre-spår! Fria följet kan bli bättre också, likaså inkallningen. Så det kan bara bli bättre 🙂

Dagens träning!Vi har kommit med på högre-spår, så nu gäller det att träna vidare, ingen rast, ingen ro! Idag stod det spår på schemat…. Å upptag ala högre-spår!

Lade ett spår på dryga kilometern med bara pinnar, fyra upptag innan vi fikade första gången, satt ute i solen och drack kaffe medans hundarna strosade runt! Hur härligt som helst!

Dizni fick också spår såklart, hon är lite rolig att spåra med, strosar liksom runt men har i själva verket stenkoll på var spåret går, hon ska liksom ”bara kolla lite” innan hon kan spåra vidare, ett sätt jag hade svårt att acceptera förut, men nu är det lite roligt att gå där längst ut i linan och bara le åt henne, ibland kastar hon en blick bak på mig och säger typ ”jaja, jag VET var spåret går, jag ska bara kolla lite här först, lugna dig matte” Det går inte fort och fasen ta den som tror sig veta var spåret går, då blir fröken D sur och vägrar fortsätta spåra…. Det tog mig bara typ 7 år att komma på det….! Dom kompletterar varandra herr S och frökenD 🙂

Herr S då, jo han var trött efter gårdagen, men jag gav mig fasen på att det skulle gå ändå. Det som händer när Spajk blir trött är att han springer, nå vansinnigt!! Han far runt i spåret som han hade eld i baken, rätt som det är mitt på en raksträcka tar han en lov på nån meter innan han går tillbaka till kärnan?? I vinklarna går han över nån meter innan han sen gör en cirkel, naturligtvis i galopp, på nån meter innan han sen går åt rätt håll. Varför inte bara stå still och fundera? Nejdå, spring mer är hans general-lösning på de flesta problem…. Nu är jag ju väldigt medveten om detta, så jag hanterar det rätt bra, men det är kul att se!

Idag tog han 3 av 5 upptag åt rätt håll, jag MÅSTE hålla emot i upptaget, men det är inte så lätt när linan bränner som eld genom handsken…. Nån som har tips på bra handskar i skinn som är anpassade för sommarbruk? Dom ska sitta som ett ”extra-skinn” men ändå inte vara tokvarma, tips mottages tacksamt!

Iaf, jag är inte förvånad att det blev 2 bakspår, han hade mer ben än hjärna och då är det ju klart att risken för bakspår ökar, MEN jag ville testa han lite, det var dessutom jättevarmt så han fick kämpa idag, men han gav sig inte utan kämpade på!  

Jag testade också att frispåra med Spajk, Dizni hade glömt en apport och den tänkte jag vi kunde hämta, bara lite på låtsas! Frispår har jag använt på Dizni för att hon ska känna att hon jobbar själv och för att få upp tempot lite, men Spajk har inte riktigt det behovet…. Men iaf, jag hade sele på, lade ner honom och kommenderade ”spår” och iväg for vi, jag springandes som en tok och han i galopp!! Han stannade och markerade var Dizni hittat första apporten, jag belönade bara verbalt och kommenderade spår igen, och i galopp fortsatte vi genom skogen, han spikade vinkeln jättefint och fram till den missade apporten, där fäller han typ benen i luften och landade liggande vid den fiiiiina gröna vattenslangen, jag kom flåsande efter och hojtade ”varsågod” och sen lekte vi en stund 🙂 Känns ju gott att veta att han kan spåra i galopp om det skulle behövas 😉

Ja, nu kom det två inlägg på två dagar, kors i taket 🙂

På återseende!

PS. Tack för alla hälsningar, jag blir jätteglad!! DS.

Kennelträff!

Att köpa hund från en seriös uppfödare har klara fördelar, det ordnas kennelträffar 🙂 Att träffa syskon och halvsyskon med ägare är jättekul! Se likheter och skillnader mellan hundarna, att släktingar utvecklas och växa år för år är verkligen jättekul!
 
Förra året var ju I-kullen, alltså Spajkens kull, minstingar men i år var de ursöta små J-barnen med! Körde MH på lördagen och tränade med oss på söndagen. Lördagen hade vi Towa Lindh som instruktör, jättekul! Jag har inte tränat för Towa förut, men det är alltid kul med lite nya tips och ideer, det är så lätt att fastna i gamla tankar och köra på i gamla hjulspår, även att det inte leder till framgång!
 
Jag hade bestämt att titta på framåtsändande och apportering, började med framåtsändandet och fick jättebra tips. Helt tvärt om mot vad jag tränat förut, men det känns som vi verkligen behöver en nystart i momentet.  
 
Jag tittade också på apporten, har ju haft ett problem, men det är påväg att jobbas bort och med Towas tips så kommer det gå ännu fortare!
 
Vi var i den jättefina Hundarenan i Kungsör, torrt, varmt och framförallt, rent om man jämför med körhallen….
 
Lite blandade bilder….
 
Nicklas visar Matte Åsa att Klara visst kan ligg!
 
Om jag ligger så ligger du, okej???
 
Kolla! Med belöning på rätt ställe ligger Klara finfint 🙂
 
Matte Åsa prövar själv!
 
Spajken lilla tokfransen hämtar bollen…..
 
I framåtsändandet övade vi på att stå innan vi skulle gå, logiskt värre 🙂
 
Att bara stå med stadga och titta på bollen innan man får gå var jääääättesvårt tyckte Spajk, men han är en klok hund och fattade snart vad som var rätt och fel!
 
Att stå stilla, att bara just stå stilla med fokus framåt…svårt sa Spajk!
 
Men efter lite träning brydde han sig inte om hoppande hundar i bakgrunden!
Jag kunde t.o.m. andas utan att han rörde sig….. 😉 Första gångerna var han såååå lyhörd att han gick bara jag andades, men det gick framåt rejält för varje pass vi körde!
 
Men efter att ha stått med fin stadga började vi gå, det gick finfint i slakt koppel! Jag har fram tills nu kört saktagående med lös hund, men jag ger denna modell en chans!  

 
Vi testade också lite agility….
 
Lite plojövningar också…. meningen var att Spajk skulle krypa bredvid mig, men det gick väl ”sådär” bra….
 
Fina Spajken!  
 
Mer agility!
 
Det är så härligt att se alla hundar, huller om buller utan massa bråk, ja Dizni hade ju ett och annat att säga om alla små bruna hundar förståss, men alla kelpies höll sams! De flesta av oss bodde i samma hus på campingen, där var det inte heller nått problem, så skönt!
 
Vi testade lite mer agility, inte riktigt vår gren, men rätt kul att testa!

Kennelmamma Maria försöker hjälpa mig….hon gjorde ett tappert försök 🙂
 
Ännu ett filmklipp, där kloka Sari berättat att oavsett hur snabbt jag än springer så är Spajk snabbare och då är det bättre att han får springa med mig och inte tävla mot mig! Så nu tränar vi på att ta det lugnt och ha lite koll på läget, jag vet inte om det blir så mycket bättre!? Men det är kul att hålla på och testa lite annat än bruks/lydnad.  
 
Ja, det var lite bilder/film/text om helgen! Håll tillgodo!
 
 
 

Blandad hundträning!

Ja, dagarna rusar iväg, jag började sportlovet med att vara sjuk 🙁
Ont i halsen och snorig!! Inte riktigt det jag planerat….
näsan rinner fortfarande och jag är inte helt 100!
 
Men i onsdags var det dax för den efterlängtade träningsdagen med Fia från Vickulas! Vi var ett gäng entusiastiska hundägare som träffades och blev granskade av Fia.
 
Jag hade valt momenten framåtsändande och skall. Framåtsändandet trodde jag vi kommit en bit på, men icke 🙁 Fia tyckte jag gått på tok för fort fram, så jag fick backa bandet… Nu gäller det att tänka till på vad jag vill ha, för Spajk är en smart hund, har jag sagt att han ska GÅ så ska han det, inte trav eller pass, utan just GÅÅÅÅÅ….. Jag har släppt lite på kriterierna och tillåtit lite halvtrav, inte okej! Så under Fia´s kritiska ögon fick vi backa och öva just på att gåååååå.
 
Framåtsändandet är kul att köra, å det har väl säkert gjort att jag gått för fort fram 🙁
 
Vi tittade på skall också, där har jag knappt ens börjat, men Fia gav bra tips som Spajk svarade bra på! Han har ett fint skall så det är bara att köra på.
 
Han förstod att han ska fortsätta att skälla tills belöningen kommer, ju mer passiv jag blir dessto mer ska han skälla!
 
Tack till Britt som tog lite kort under dagen!
 
 
 
 
 
Han är rolig att jobba med, mitt lilla lyckopiller 🙂
 
 
Här, peppar peppar, ser det ju ut som att han faktiskt går 🙂 Alltid något!
 
 
Camilla filmade också, men jag har inte hunnit redigera filmen än, men det kommer!
 
Jag har lite film som jag på skoj redigerade när jag var hemma och sjuk.
 
 
Det är ingen jättebra lydnad, men det är lite kul att klippa i filmen, sen är det lite svårt när jag oftast tränar själv, då får det bli filmning med stativ och då står ju liksom stativet stilla…. Så då hamnar vi ibland lite långt ifrån kameran….
 
I fredags var jag iväg till ridhuset, inte lika fint som körhallen, men det duger fint. Det har blivit en bra fredagsrutin, sluta jobba, hem och hämta hundarna och åka till ridhuset, då hinner jag träna typ en timme innan ridklubbens lektioner börjar. En bra avslutning på arbetsveckan!
 
Förhoppningsvis blir det snart barmark så vi kan vara ute, men än så länge är vi förpassade till ridhus, jag är inte alls förtjust i att träna ute nu när underlaget är typ is 🙁 Jag kan inte gå på nå vettigt sätt å då blir Spajk alldelles knäpp han också!
 
Som ni kanske ser så har bloggen fått lite nya gadget´s till vänster? En direktlänk till kontot på youtube, sen har jag satt etiketter på alla inlägg så det går snabbt att hitta. Sen kan ni också anmäla så ni får mail med nya inlägg, bra va???
 
På återseende!

filmdax igen!

Jag har ju köpt en filmkamera, jättekul!!!

Några korta ord om film och filmredigering….det är skräckblandad förtjusning över att se och höra sig själv på film… Men det är ju i huvudsak Spajk jag ska titta på. Sen har jag till min stora förvåning upptäckt att det är rätt kul att klippa och redigera filmen!? Jag blir mer och mer avancerad för varje gång 🙂

Jag kör med stativ när jag filmar, så det är lite meck att starta kameran och sen hämta hunden för att köra igång, det blir lite film att klippa bort där filmen visar en öde parkering och man hör springande steg…. Men det är det värt!

Ett mål med filmredigeringen var att lägga in ett klipp med slow-motion vilket jag fixat nu, inte jättesnyggt men helt okej för att vara första gången. Nästa steg är att lägga på musik!? Vet inte hur man gör men jag får väl testa! Jag redigerar i windows movie maker, helt okej tycker jag. Lätt att jobba med men det finns inte så många variationer!

Förra helgen var Nicklas i Falun hela långa helgen, så jag passade på att ta en ”hundig” dag i Falun, fokus låg på hårda spår utifrån föreläsningen.

Spajk spårar ju rätt bra, han har ett driv och en vilja att hitta spåret! Men föreläsningen gav ju lite nya målbilder 🙂 Så nu banne mig ska det ”dammsugas” i spåret. Jag kan inte påminna mig att han någonsin stannat i spåret, utan nosen är på hela tiden och han jobbar och jobbar. Visst har han nån gång stannat och ”kollat läget” men då har det hänt något, typ det har kommit någon eller det har kommit ett plötsligt ljud. Men han har aldrig stannat för att det saknas vilja! Efter dessa stopp har han alltid fortsatt spåret, han har liksom aldrig frågat ”jaha, å vad gör vi nu?” utan han vill framåt. En härlig hund att ”forma” som jag vill ha honom!

Målbilden från föreläsningen var en hund som drar föraren framåt och som aldrig avviker mer än 15-20 cm från spåret, varken i sida eller uppåt….. en målbild jag köpte till 100%!

Vi testar alltså teorierna från boken, jag testade deras ”strumpvatten” alltså vatten som det legat strumpor i! En bra ide då jag inte vill ha massa ätande i spåret….

När jag spårade tyckte jag det såg jättebra ut, men ack så besviken jag blev när jag fick se filmen 🙁  Det såg ju jättedåligt ut!? Han slog i spåret och var låååångt ifrån de 15 cm jag satt som gräns… Men nu när jag idag klippte ihop filmen tycker jag det ser rätt okej ut ändå!

Ja, nu har vi i alla fall testat, jag ska köra igen när det är barmark! Så jag längtar efter barmark, gärna NU!!

Jag har fundrat en del på våra små sökövningar, så nu testade jag att ha koppel på, förutom en fipplig matte så tror jag på att styra han mer, d.v.s. koppel på! Vi kör på det ett tag så får vi se!!

Jag har lite film från vår framåtsändande-träning också, men den ska också redigeras lite innan jag kan lägga ut den, det ska klippas bort lite springande steg i början och lite lek i slutet! Men håll ut, snart kommer det mer film!

Det var allt för nu, håll tillgodo!

Mer film!

Ännu mer film!
Men först….. drygt 20 besökare på mitt spårinlägg…. har ingen aning om vilka ni är, förutom några stycken, men ni andra som läser, håll tillgodo!
 
Nåväl, jag är riktigt taggad efter att ha lyssnat på föreläsningen, vi borde träna annat än markeringar och leka sök, men ack såååå roligt det är!!! Jag har lagt jättemycket fokus på markeringarna, det funkar bra just när vi tränar, men han har lite svårt att få ihop det när det är på ”riktigt”, men vi jobbar på det!
 
Varför sök då? Jo, det är roligt och förhoppningsvis kanske det en vacker dag dyker upp nått intressant spec.sök.projekt vi kan få vara med i! Det vi hittills letar är små bitar av kong, i storlek från 3×2 cm ner till 0,5×0,5. Jag kan ingenting, men har en bild av hur jag vill att det ska se ut och det får väl räknas som en bra grej!
 
Men det jag inte riktigt vet är hur jag nu går vidare….han letar glatt, han markerar på ett okej sätt, men hur får jag honom att leta överallt? Ska jag styra han? Om jag inte styr han, hur vet jag då att ett område är genomsökt till 100% och därmed tomt?  Nån som sysslar med typ mögel-sök som vet? Eller för all del vapen/am-sök! Eller bara vanligt sök för den delen 🙂
 
Det finns små filmsnuttar från vårt sök i söndags, i en ”smittad” lokal som inte direkt var lätt, det var massa bråte i rummet…. kongbitarna hade legat i drygt 2 timmar.
 
Jag fick ju tips på föreläsningen om att låta hunden ligga och fokuser ”utåt” dvs. ut i riktning där spåret/föremålen finns. Varför ska hunden ha kontakt med dig, när det är ett relativt fritt jobb hunden ska göra? Jag har börjat lägga ner Spajk och ställa mig gränsle över, han får ligga och fokusera tills jag ser att han börjat jobba och då får han gå.
 
Första klippet går han alltså från min utgångspunkt vid dörren, precis till höger har det varit en första lega som han hittat och fått belöning för, observera att det ligger tennisbollar där, som han ignorerar! Bra jobbat om man heter Spajk!
 
 
Det syns tydligt att han har hittat nått, men det är ju inte lätt att lägga sig när det är massa bråte ivägen….
 
 
Andra ”fyndet” borde han ju hittat första gången han passerade?? Men å andra sidan är abdra fyndet hälften så stort som det första han hittar. Han passerar två mindre legor på väg till hans första markering som också är den storleksmässigt största…. logiskt? Helt klart! Rätt eller Fel? Ingen aning!

 
 
När han fått belöning för andra fyndet och lattjat en stund, släpper han belöningen och fortsätter leta?! Jag blev lite paff, men lät han fortsätta leta, därför ligger alltså kongen kvar på golvet och ”stör” därför väljer han att ta lilla biten som belöning….
 
 
 
 
Å sista filmen, tycker han är söt när han försöker ta sig fram överallt <3 p="">

 
 
Liiite svårt att lägga sig uppepå vagnen med bommar….Men man kan ju alltid försöka!
 
Jag tycker han är lite duktig, han har aldrig tidigare varit i lokalen och ute i körhallen är det full lydnadsträning, och vi har tränat en dryg timme innan vi börjar leta…. Jag styr honom inte med rösten, men omedvetet med mina rörelser! Jag får helt enkelt be någon annan gömma och se hur det går….
 
Är det någon som har nått konstruktivt att säga, eller tips om hur jag kangå vidare, hojta gärna till! carolin.from@hotmail.com är ju ett alternativ om man inte kan/vill kommentera här i bloggen.
 
Over and Out!