månadsarkiv: juni 2013

Spa, Semester och Snickeri!

Ja, nu är det semester! Min andra semester… har svårt att vänja mig att vara ledig! Jag känner att jag vill göra massor med saker, samtidigt som jag bara vill ”vara” och njuta av att vara ledig… Nåja, jag har ju många semestrar framför mig att komma fram till det ultimata sättet att njuta av semester!
 
Jag gillar överraskningar, kanske inte så mycket att bli ”utsatt” själv, jag vill ha koll på vad som händer, men överraskningar med ledtrådar är ju en bra kombo 🙂
 
Vi har ju firat Nicklas födelsedag och dagen efter firade vi trä-bröllopsdag! För er som inte vet så firar vi 5 år som herr & fru! Jag kände att jag ville överraska Nicklas lite, så i måndags kväll fick han ett litet brev av mig, med följande rader:
 
-Det är inte ofta
vi tillsammans bara softa.
-Tusen saker att göra
bara ”bita ihop o köra”.
-Om du packar enligt lista
blir resmålet trevligt att bevista.
-Äta, dricka och sova gott
inomhus i sängar för att slippa knott.
-Njuta av vacker natur,
kanske efter en fin simtur?
-Packa därför kläder för både
bad och promenad i strövområde.
-Lite finare kläder du till packningen får addera
så du med frugan på resturang kan dinera.
-Det är ont om möjlighet till tvätt,
så packa därför kläder som tål svett.
-Även skor som tål lort,
även om vi inte springer fort.
-Sängkläder kan du lämna hemma,
det har frugan hyrt för en femma!
-Houidini är gångbart i alla läger,
så även i mindre städer.
-Du som är så van resenär
glömmer såklart inte necesär.
-Packa för all del ingen mat,
resmålet serverar mat på silverfat.
 
Ja, å med den listan som utgångspunkt var det bara att börja packa! Avfärd tisdag kl. 10.30!

 
Nicklas kunde såklart inte leva i ovisshet, så han fick lite ledtrådar innan avresa. Vilket tillslut ledde till att han kom fram till Sunne och Selma SPA!
 
Jag hade bokat två nätter med helpension och en massa roliga träningspass.
 
Lite telefontid på rummet

 
Såklart var hundarna med! Det var hundrum inne i stora huvudbyggnaden, skönt!  
 
Jag hade bokat ett core-pass, pump-it, morgonjogg, yoga och vattenträning, men vi ändrade lite så första kvällen var det ett core-ballpass, kul att testa lite nytt! Dag två var det tänkt morgonjogg, men den började redan 7.20 och var bara typ 20 minuter…så då sa vi att ”springa kan vi göra hemma” Vi njöt istället av en härlig hotellfrukost! Nästa punkt på dagordningen var yoga, jätteskönt att börja dagen med!
 
Tyvärr var det regn och totalt igenmulet, så vår planerade solning ute på gräsmattan fick bytas mot lite turistande… Vi tänkte åka till Mårbacka, men det verkligen hällregnade och våra regnkläder var redan blöta efter hundpromenad… men vi såg iaf Mårbacka från bilen 🙂

 
Efter utflykt och fika styrde vi kosan tillbaka mot Selma Spa och relaxavdelningen! Bubbelbad och 4 olika sorters bastu.
 
Vi skrattade lite åt placeringen av logga på min nya bikini…. 
 
Ni lyckades faktiskt vara i relaxavdelningen i nästan 2 timmar, bara badade och låg i solstol och läste böcker! Skönt!
 
Tyvärr hade inte hotellet något torkrum…..så vi använde badrummet som torkrum 🙂  
Regnkläder, träningskläder och badkläder i en enda stor röra!
 
Efter timmarna i relaxen var det dax för ett ”puls-pass” Nicklas hade bokat oss på ett pass Tabata där rekommendationerna från personalen löd ”ni bör inte träna nått annat samma dag som Tabata-passet”
Ett råd som visade sig klokt, för fy fasen vad jobbigt!!! 60 minuters mjölksyra och svett! Men rackarns skönt efteråt!
 
Lite husse-mys…… 
 
Här hänger våra träningkläder på tork! 
 
Gamla strykjärns-ställ är bra koppelhängare! 
 
Man fick fina vita tofflor! Spajk såg som sin uppgift att bära omkring på dom… han har faktiskt lyckats få in alla fyra i munnen alldelles själv!?  

 
Avresedagen såg det ut såhär när vi tittade ut. En stor ridtävling!  
 
Rummet blev minst sagt lite rörigt med packning och två hundar…..

Efter ett sista pass med vattenträning var det dax att åka hem 🙁  
 
Det var så skönt att ”bara vara” sova länge, gå upp till ett dukat bord och bli lite ompysslad. Vi är dåliga på att åka iväg jag och kära maken…. Men hela Semla spa är liksom lugnt och avslappnande, man liksom växlar ner och t.o.m. går sakta! Ja, inte Spajk förståss, men alla vi andra 😉
Lite lek med kameran i bilen….

Väl hemma igen hade vi lite olika ritualer….
 
Spajk….. kissade…
 
…och när han kissat klart…jagade han sin älskade boll 🙂

 
….Dizni….vilade och luktade på blommorna….. 
 
Nåväl, efter några dagars slöande var det dax att sätta fart på bygget!
 
Inte alla som ha lupiner i sin målarställning!
 
Spajk ledsnade på sina gråa hår mellan tassarna och klev helt sonika i rödfärg!  
 
Vi upptäckte när vi var ute på Åsen förra gången att vi hade fågelbo under taket, men inte kunde vi väl tro att det faktiskt var fåglar i! Men när Nicklas klev upp i går så visade sig att det bodde lite små gråsparvsungar däruppe under taket!? Fast jag förstår gråsparvsmamman som slagit sig till ro däruppe, torrt och väderskyddat!

Nicklas lyckades få se ungarnas gapande munnar, men jag fick bara se lite dun…. Vi fick för övrigt ta paus med jämna mellanrum så gråsparvsmamman kunde komma åt att mata sina små ungar, för hon vågade sig bara fram när vi var inne.

 
Vi förbereder för höghöjdsarbete! d.v.s slinga på skruvdragare för att kunna klättra på stege med båda händerna 🙂 
 
Tvinngar är Guds gåva till svaga kvinnor……
Tvinga först, skruva sen!

 
Dizni njuter verkligen av lugnet, strosar runt lite och ligger i solen och njuter! Eller som här, på altanen med full koll på läget.
 
Spajk däremot, han är högt och lågt, med sin ständiga följeslagare-pipleksaken! På åsen får han ha hur många han vill……  
 
Visst skruvar man snabbare med TVÅ skruvdragare??????  
 
Full koncentration….. att stå på stege och skruva är ju inget jag gör varje dag direkt… så det kräver lite träning!  
 
Nicklas kapar vindskivorna, som efter 7 svåra år och ett mindre världskrig sitter på plats!

 
Ja, när Spajk är trött….då sover han!  

 
 
Fast ibland…när liten kelpie inte riktigt vet om han ÄR trött eller ej, fast han innerst inne vet att han ÄR trött, t.o.m. så trött att han somnar om han lägger ner huvudet….så det är bäst att hålla huvudet uppe så man INTE somnar….typ….

 
Dizni däremot, hon är godmodig nog att vila när tillfälle ges! Hon hoppade helt enkelt in i bilen och somnade…. lite coolt lutad mot grindarna…. 

 
Vindskivorna nästan klara!  
 
Det är hööööögt upp!!  
 
Idag, medans Nicklas fixade det sista tog jag kameran och hundarna med mig på promenad. Det är så otroligt mycket blommor rumt Åsen! Jag tog fram floran idag och lärde mig en nya sort, skogsfibbla, som jag iof kände igen namnet på när jag läste det, men lite uppfräschning av minnet skadar ju inte! 
 
Här är en sorts orkide, som jag har för mig att vi kallade för ”sankte Pers nycklar” när jag var liten? Eller? Var det dom lila? Hjälp mamma!
 
 
Jag orkade iaf inte ta fram floran igen, utan jag får kolla det nån annan dag, det växer iaf massor av sånnahär längs vägen ut till Åsen!
 
 
Lupiner finns det iaf i mängder! Jag gillar lupiner, när jag idag tittade lite närmare på dom så finns det ju massa olika färgkombinationer!? Jag har liksom tänkt, ”blåa, lila, rosa och vita” men vid närmare beskådan så fanns det ett gäng till!  
Blå och vit!


Blå och vit igen 🙂 Samma blomma, olika perspektiv 

Vit och lila

Fina Dizni-nosen!

Lila och mörklila!

Rosa och lila!
 
Det var rätt kul att fota lupiner, det måste jag göra fler gånger!
 
Sen hittade jag ett gäng till, men det började åska, så vi gick med snabba steg mot bilen!
 
Å så en bild på slutresultatet, jättesnyggt om ni frågar mig 🙂 

Ja, det var en lite rapport om vad vi sysslat med sen sist, ikväll har vi varit en sväng till klubben jag och herr S, en härlig kväll med bra attityd trots att han är trött efter 2 heldagar på Åsen!
 
I morgon väntar en träningsdejt med Elin och Kiri, tror bestämt filmkameran ska få följa med då! Det närmar sig ju tävling och det är nyttigt att se hur det ser ut!
 
På återseende!

Funderingar….

Jag har känt ett behov av att uppdatera bloggen, men har inte haft något att skriva?! Men så nyss kom jag på något att skriva om!

Nån har sagt till mig att jag som ”pepp” inför kommande tävlingar ska titta tillbaka på gamla protokoll och plocka ihop en ”drömtävling”, ta alla de bästa betygen och se vad det blivit om allt klaffat på en och samma tävling!

Här kommer en liten summering, jag har ju på alla brukstävlingar klarat uppflyttning på specialen och iom att vi tävlar olika grenar så är det svårt att jämföra, i patrull är specialen värd lika mycket koff på alla tre delarna (koff 12 på patrulleringen, koff 12 på spårupptag och koff 12 på spåret) medans det på rena spårtävlingar ju skiljer en hel del….

Men ett drömresultat på specialen vore ju: 7/7 på upptag, 9/9 på spår och 9/9 på upplet, vilket alltså ger en summa på 274 jämfört med det bästa vi haft hittills 271… differensen mellan sämsta (261,75 poäng) och bästa (271 poäng) är 9,25 poäng, så vi håller en jämn nivå på specialen! Ett snitt på 266,375, alltså en marginal på uppflyttning med ca 10 poäng. OM det nu inte då vore för totalpoängen….

Men en ”dröm-lydnad” på våra högretävlingar vore :
Fritt följ  8/8 = 32
Ink          9/9 = 36
Framåt    6/6 = 24
kryp     7.5/8 = 31
skall    10/10 = 20
tung         9/9= 27
hopp    10/10= 30
plats   10/10 = 40
En summa på 240 poäng, fina poäng om vi ”sätter” allt på en tävling 🙂

På våra högretävlingar har vi haft 190 poäng, 211 poäng och 200,50 poäng på lydnaden, alltså ett snitt på 200,5 poäng.

Ett maxresultat på ett högrespår skulle kunna vara 274 poäng på specialen och 240 poäng lydnad vilket ger en uppflytt med 34 poängs marginal! Det skulle ju sitta fint….

Vi behöver alltså höja vår lägstanivå för att fixa en uppflytt, men vi har ju sommaren på oss 🙂

När det gäller lägre då? 3 spår och 2 patrull var vi tvunga att göra innan vi satte uppflytt.

En ”drömlydnad” vore:
Linförighet       9/9,5 = 37
Framförgående 8/6.5 = 21,75

Läggande         10/10 = 20
Inkallning        10/10 = 20
Kryp                7,5/7,5 = 37,50
Apportering     10/10 =50
Hopp                10/10 = 40
Platsliggning    10/10 = 50

En totalsumma på 276,25 poäng, tjusigt!

Vi har haft lydnadspoäng 126,25 poäng, 239,50 poäng, 218 poäng, 153,5 poäng, 120,50 poäng, blandat resultat kan man väl säga? Ett snitt på 171,55 poäng, vilket alltså inte räcker till uppflyttning, så vi kan väl säga att vi haft tur som prickat en bra lydnad då och då 🙂 Men vi toppar med 239,5 poäng, då med en nolla på krypet….Lägg på 37,5 poäng och vi landar på 277 finfina poäng 🙂

När det gäller specialen på lägrespår så hade vi toppat på 300 poäng då vi fått 10 på alla specialmoment vid någon tävling, tyvärr inte på en och samma tävling…. men våra specialpoäng har sett ut såhär, 297 poäng, 279 poäng, 271 poäng, ett snitt på 282,33 vilket med god marginal är uppflyttningspoäng!

När det gäller specialen på patrullen har den sett ut såhär om det vore en drömtävling:
patrullering med spår 8/8 = 80
spårning                 10/10 =100
patrullering          8,5/8,5 = 85 
Summa 265 poäng, vår toppnotering är 265 poäng, där kan man ju konstatera att allt stämde 🙂 Vår lägstanotering är för övrigt 220 poäng vilket räckt till uppflytt.

En sumering är ju att specialen inte är vårt dilemma utan lydnaden… Bara att nöta på!

Vi har ju tävlat en del lydnad också, med blandat resultat!

En drömtävling i trean vore:
Sittande i grupp 10 = 20
Platsliggning     10 = 20
Fritt följ               8 = 32
Sättande             10 = 30
Inkallning          10 = 30
Rutan                8,5 = 34
Hopp apport     9,5 = 28,5
Metall                 7 = 14
Vittring               8 = 32
Fjärr                    7 = 28
Helhet                  8 = 8
Summa 276,5 finfint värre!
Vi har ju några riktigt dåliga tävlingar i trean, vi klarade oss ju med nöd och näppe med 1,5 poängs marginal upp till eliten….

Lydnaden klass 2:
Platsliggning  10= 40
Fritt följ           8 = 24
Läggande       10 = 10
Inkallning       10 = 20
Rutan              10 = 30
Apportering     9 = 18
Hopp              10 = 20
Fjärr              9,5 = 19
Helhet              8 = 8
Summa 189 poäng. 11 poäng från max om allt stämt på en och samma tävling….

Vi har haft 158 poäng, 175 poäng, 114,5 poäng och 147 poäng, som bäst alltså 175 poäng. 25 poäng från max!

Jag kanske har lite fel inställning, men för mig handlar det om att ta mig till eliten, väl där kan jag slipa och fixa momenten så tiorna droppar in! Inga LP på vägen utan upp till toppen så fort som möjligt. Med Dizni tänkte jag lite annorlunda, för där insåg jag att vi aldrig skulle komma till eliten, där lade jag tid på att bl.a. ta LP1.

Nu när det diskuteras hej vilt om bedömningar hit och dit, jag tittade på resultaten från SM i lydnad och det är ju väldigt många som ”bara” har typ mellan 5 & 7 på fria följet, på ett SM?? Nog för att det är en tuff bedömning, men OM man tillhör landets främsta lydnadsekipage så nog borde man prestera bättre än så på ett SM, det var ju inte heller ett ekipage utan ett gäng som låg i dom trakterna….

5, 5, 5, 5.50, 6, 6 är betygen på fria följet för Mara Brandell som vann SM, det bästa betyget på fria följet är en 8:a iaf vad jag kunde se… Nu är ju fria följet oerhört komplext moment med många olika delar plus att det är ett förhållandevis långt moment! Men ändå?

När det gäller lydaden har jag absolut inga planer på att kvala till SM, lydnadschampion borde vi fixa men sen har jag inga högre ambitioner!!

Jag är nog inte ens sugen att ens försöka kvala till nått SM alls…. Jag vill etablera oss i elitklass i patrull, spår och lydnad och där hålla en jämn hög nivå, helt enkelt höja vår lägsta-nivå. Jag har ju en bit kvar, minst sagt! Inte ens startat elitlydnad, inte ens uppflyttad ur högrespår och inte ens startat patrullelit… men inom nån vecka har vi iaf debuterat i elitlydnad! Innan sommaren är slut har vi startat patrullelit och förhoppningsvis snart uppflyttade ut högrespår!

För mig är känslan så oändligt mycket mer värd än alla poäng i världen! Att ha en schysst känsla och att vara ett ”team” jag och Spajk!

Jag har funderat lite på det här med ”framgångar”… jag är jätteglad för alla som gratulerar och delar glädjen med mig. Jag delar gärna glädje med alla som gläds med mig!  Men för mig är tävlingar en bonus, att dela vardagen med Spajk och ta emot all den glädje han ger, det är värt absolut mest!

Att varje morgon mötas av en viftande svans och en blick som säger ”heeeeej Matte, ska vi göra nått kul????” Eller när han kommer springande med en leksak och en blick som säger ”snääääälla matte, vi kan väl leka?? Bara en liiiiiten stund??”

Det är värt ALLT! Tävlingar är bonus, det som också är värt massor är det ”viktiga” han gör i hemvärnet, ex. eftersök efter försvunna personer. Anhöriga struntar nog fullständigt i om han sitter lite snett eller tuggar lite på apporten….

Visst jag gillar att träna, att peta i detaljer, men det är bara sålänge det är ”VI” som gör det, inte jag och mitt tävlingsredskap, utan jag och en del av mitt liv……

Nu är midsommarhelgen över och jag har börjat min semester, jag har fortfarande svårt att vänja mig vid semester!! Vi ska fortsätta projekt ”åsen”, taket ska kollas och altanen ska färdigställas. I mina planer ingår också en del fysträning för egen del och så träning av lyckopillret såklart!

På återseende!

Midsommar!

Ännu en midsommarhelg har passerat, med blandat väder och trevligt sällskap!
 
Vi började helgen med en liten kajaktur i solnedgången…..konstaterar igen att kajak är KUL!!!!
 
”gula faran”
 
 Vissa behövde ju mer hjälp än andra att komma i kajaken 🙂
 
Vackert så det förslår…. Dom t.o.m. paddlar i takt!  
 
En vacker kväll!  
 
Rofyllt värre!  

Ser ju lugnt och fokuserat ut, om ni frågar mig förståss:)
 
Vila!  
 
Herr och Fru From…..
 
….skulle paddla bredvid varandra, i takt, för att få en fin bild….. 
 
…o VIPS så blev det en liten tävling…!?  
 
Fast det var inte jag som trissade tävlingen, utan herr F som överraskade med att speeda iväg… Tävlar man inte på lika villkor räknas inte segrar, sådeså!
 
På midsommaraftonen skulle Joel och Nicklas ut och springa, så jag passade på att köra ett pass lydnad, det var tokvarmt så vi lekte mest för att det ska vara KUL med sol och värme! Efter passet tog vi oss ett välbehövligt dopp i Siljan, Spajk var så duktig och simmade tillsammans med mig. Det var så mysigt att glida fram i vattnet med Spajk bredvid, gulleSpajk! Vi simmade en bit och vilade innan vi simmade en bit till, premiärdopp för mig, Spajk har dock badat några gånger, han tar varje tillfälle som ges att svalka sig i vattnet.   
 
Hemma i Småland när jag var liten band vi alltid midsommarkransar dagen innan ute i Loxbo hos farmor, vi hade alltid jättetjocka fina kransar!! Det tar ju en hel evighet att binda en krans, så nu inser jag ju hur mycket tid det låg bakom varje krans! Dessutom det klassiska skämtet om att använda tjärblomster, för då skulle ju kransen sitta kvar på huvudet 🙂
(Förstår ni inte varför så är det dax att ta fram floran och läsa på lite!)
 
Hur som helst så fick hundarna varsin krans, dock inte så tjock och fin som mina barndoms kransar, men ändå, helt okej!
 
Ett försök att ha krans på huvudet…. 
 
En hund ligger ju stilla, följaktligen ligger ju även kransen stilla på huvudet 🙂  
 
Midsommardagen bestod av visit på Åsen och en sväng till Sågmyra, vi var ensamma på Åsen, men låååångt ifrån ensamma i Sågmyra, jäklar vad folk det var!! Vi lyckades iaf fynda lite och äta lunch innan vi styrde kosan hemåt igen.
 
I morgon väntar lite lydnadsträning, bäst att ligga i 🙂
 
På återseende!

Spajk´s födelsedag!

 
Tänk, så liten och oskyldig 🙂
 
Å nu så stor och ståtlig 🙂
 
 
Jag hittade ingen riktigt bra bild, men han har iaf blivit liiiite större 🙂  
 
Spajk firade alltså sin treårsdag i lördags, finaste bästaste Spajk!
 
Vi firade med att vara på lydnadskurs med Emelie på Bruksviljans kennel. Alltid kul med nya friska ögon och nya tips!
 
Vi hade sällskap av bl.a. Elin och Kiri, Kiri är en jättemysig cattledog!
 
Spajk är bara liiiite kär i Kiri 🙂

 
Elin o jag ska köra lite bevakning framöver, kul! Vi behöver verkligen komma igång igen, vi har vilat alltför länge från bevakningen nu.
 
Fina Dizni fick såklart vara med, hon höll ställningarna vid fikabordet 🙂
 
 
Träningen då? Jo, många goda fina tips! Framförallt positiva kommentarer, det är bara att jag ska lära mig lyssna på dom…..
 
Jag hade, som ni märker, kameran med mig, tack till alla som fotade!!! Jag håller som bäst på att maila bilder till er som var med, Ida, Karin, Elin får bilder via mail. Jenny får via Camilla och Monica via Ingo, bra va???
 
iaf, några bilder ska jag visa, att se bilder på sig själv är ju sällan kul, även om det i mitt fall är roligare nu än för 13 kilo sedan 😉 Men om jag tittar på bilderna så borde det väck x antal kilo till….. Men strunta i dom och focusera på det fina i bilderna, nämligen Spajk 🙂
 
 En del bilder tycker jag visar det jag försökte förklara i ord inått inlägg, just glädjen i att samarbete, när Spajk visar att det är ”vi” som jobbar tillsammans!

 
 Belööööööööning!
Vi har övat inkallning med läggande, ”ska bara” fixa lite inför tävling 🙂


”Vad sa du matte???????”


Jag tycker fortfarande att vårt fria följ har ett antal förbättringspunkter, men på vissa bilder ser det bra ut! Eller???????? Framförallt gillar jag hans viftande svans 🙂


Gillar hans blick <3 p="">


Fotgående med lite störning! Jag tar rätt långa steg?! Jaja, det verkar ju funka ändå…

Ett konstigt perspektiv, lite sådär snett bakifrån, men fin är han 🙂


Jag borde beskurit bilderna….men orkade inte det riktigt nu, så ni får vackert hålla tillgodo!


Alltså, jag måste säga att jag blir glad när jag ser hur glad Spajk ser ut!
 
Vi kikade bl.a. på apporteringar, å vad som helst kan ju hända på tävling, men att träna på en apport som går sönder när den landar kanske är lite att överdriva? Jag skulle nog å det bestämdaste säga att detta är ”tekniskt fel”…. Men varför inte testa??
 

Här har han tagit upp den en gång, men släppte den igen då han knappt fick in käkarna mellan ”klossarna” som normalt sitter på kanterna….

Men har matte sagt apport så är det apport som gäller, så vad gör man inte? Jo, man löser problemet! Vi skrattade gott 🙂
 
Vi fortsatte att titta på apportering, körde hopp/apport, fast med träapport!  

 
Lite lågt hinder, men fin är han, bästaste Spajken!
 
Som sagt, vi har en del att träna på innan tävling, men vi har iaf börjat!
 
Idag, söndag var vi på utställning i Avesta, jag hade såklart hoppats på att knipa sista certet…. Men icke sa nicke, vi åkte ut så det sjöng om det med ett VG!?!???? Jaja, det är bara att ta nya tag! Det som gläder mig är att Spajk sköter sig exemplariskt på en utställningsplats, hur cool som helst och ligger lugnt och fint och väntar på sin tur, inga problem vid vaccinationskontroll eller kö.
 
Nu väntar som sagt en rejäl satsning på lydnadslydnad innan tävling!
Ska det gå åt skogen ska det göra det med stil, det är ju vårt motto, så att satsa 100% och hoppas det går vägen är vår melodi 🙂
 
På återseende, tjingeling!  

Lydnadsträning med lyckopillret Spajk!

Ja, få saker gör mig så lycklig som Spajk! Att släppa allt och bara engagera sig i en rätt vild boll-jakt-lek eller bara leka lite ”jaga”. Jag blir lycklig av en hel massa saker såklart, men just med Spajk blir jag liksom spralligt glad av! Lite filosofiskt säger jag som Nalle Puh, ”Ingen kan vara nere med en ballong”

Fast översatt blir det ju typ ”ingen har tråkigt med en Spajk i sitt liv”!

Jag blir ju såklart lycklig av Dizni också, fast på ett annat sätt, en blick ur hennes mörka bruna ögon när hon ligger nära nära i soffan, det är också lycka, eller när hon som nu, sitter och tittar bedjande på popcornskålen med nosen i mitt knä….. Fast i ärlighetens namn så har nog jag och Spajk mer gemensamt än jag och Dizni… Vi har liksom samma personlighet 🙂

Nåväl, detta lite euforiska inlägg grundar sig i ett nyss avslutat träningspass! Fullt ös medvetslös är en fin klycha, men den stämmer inte till 100% för jag ser att Spajk faktiskt tänker INNAN han springer! Det hade inte hänt för nått år sedan, men nu kan jag liksom se hur lilla hjärnan arbetar innen själva springautomatiken tar överhand 🙂

Att springa är supermegadunderkul, att sen springa med saker i munnen är ju om möjligt ÄNNU roligare, det kan vara apporter, bollar, duttar, you name it! Bonus är ju att få springa fort, sen stanna snabbt och vänta och sen få springa vidare och HÄMTA något! Lyckan är total! Sen att sitta rakt och snyggt är kanske inte lika kul……

Som ni förstår så är apporteringsdirigering ett favvo-moment! Jag har lagt leksaker/bollar blandat med apportbockar och han lyssnar fint på höger/vänster, trots att det ligger ”roligare” saker. Känns som ett moment vi faktiskt har klart inför eliten!

Zäta jobbar vi på, han blir lite osäker bland alla koner 🙁 Jag behöver filma för att se hur det ser ut, om han ser lika osäker ut som han känns!? Det mesta annat gör han med en härlig attityd, men just det känns konstigt på nått sätt… Jag går ju rätt fort, så jag känner själv att jag har svårt att riktigt få plats mellan alla svängar, trots att jag torrgått många många gånger, jag får helt enkelt torrgå mer! Rätt fot på rätt plats! Jag har sänkt tempot så jag tycker mig ana en förbättring, men jag måste testa mer.

Hopp apport är också kul, lite detaljer kvar. han har peppar peppar aldrig sprungit runt, dock en tjuvstart 🙁 (Som jag bittert minns!!!!)

Inkallning har jag fått ett bra läggande i, har inte satt ihop det än, han springer ju som en tok och då ÄR det faktiskt lite svårt att stanna 🙂

Rutan är ju också tokrolig, där har jag jobbat på att han ska hitta mitten på rutan, skickat på kort håll och bara belönat när han är rätt, har gett resultat och han har ett tydligt fokus på mitten.

Typ alla moment där det ingår nån form av springning är kul, fjärren och vittringen är väl ”sådär” kul, men vi jobbar såklart på dom också, i fjärren måste jag lösa ett litet problem jag stött på, men det hänger ihop med att jag inte haft tålamod nog, så vi har helt sonika börjat om! Bara belöna snabba skiften, det man belönar får man mer av….

Vi har verkligen fått en nystart när vi satsade på lydnadslydnaden, vi har tokroligt ihop! Jag blev nog lite övermodig efter kvällens pass, men nu är anmälan till eliten gjord 🙂 ”Ska det gå åt skogen ska det göra det med stil” blir väl nån sorts motto, eller som man säger i ”de gröna” ett skal av självsäkerhet kan dölja oceaner av osäkerhet!

Det var allt för nu, tjingeling!

herregud vad tiden går!

Ja, tiden bara rusar iväg…… Men tiden går väl fort när man har roligt!?

Inlägget har inte en endaste liten bild, bara massa text, läs om ni vill 😉

Sista inlägget handlade ju en del om huruvida jag skulle tävla dm eller inte. Jag bestämde mig typ på torsdagen att jag skulle köra dm och börjar titta på lydnaden, inser att det är 4 kg apport mot Spajkens normala 2, vi toktränade lite och jag kände att ”går det så går det”

Vi hade inte heller tränat bevakning, inte en endaste gång under våren!? Bra odds för tävling…. Inte!

Iaf, samling 0800 i Mora, en mycket trevlig klubb! Jag drar startnummer 2, helt okej och vi for ut till spåren, det trixiga med dm är just den taktiska biten, det går inte att läsa sig till vad som gäller utan det är typ ”soldategenskaper” i kombo med hunderfarenhet som belönas. Jag har ju det ena, men kanske inte det andra….

Nåväl, börjar patrullera för att göra spårupptag, han ligger på som en tok och det är ingen tvekan om var spåret går! Han väljer höger, jag håller emot och frågar ”är det rätt?” Han vänder och jag håller emot, han vänder självmant och jag bestämmer att höger är rätt håll och spårar iväg, efter en kort bit hör jag ”gör halt” och vi har ett fint framspår 🙂

I mina ögon ett fint upptag, analys av läget innan han bestämmer riktning, klockrent! Betyg på upptaget blir 10, betyg på halten 10 🙂 Tyvärr fick vi ett neddrag på taktiken till en 8:a, med motiveringen att han hade en vindmarkering som jag nonchalerade!? Han hade INTE nån markering, när han markerar syns det….. men domaren dömer och jag har inte ett dugg att säga till om. Vi spårar iväg och vi spårar lääänge innan vi hittar tygapporten, vi plockar sen metallapporten och jag inser att vi bommat träapporten 🙁 Skit också! Vi tar oss iaf runt spåret och han spårar så fint, trots värme och torr mark.

Den torra marken var fönsterlav om ni vill veta 😉 Som är det korrekta namnet på det vi lite slarvigt kallar för vitmossa. Vitmossa är en grön mossa som blir vit när den torkar och alltså inte den vi plockar in och har i adventsljusstaken till advent, den vi har i adventsljusstaken heter fönsterlav och är alltså en lav och inte en mossa. Skillnaden på lav och mossa är för övrigt att mossa har rötter som suger upp vatten medans laven tar in vatten uppifrån!  Bara så ni vet 🙂

Ser ni skillnaden? Så kom nu inte å säg vitmossa när ni menar fönsterlav 😉

 
Nåja, 474 poäng av 500 möjliga på spåret, näst bäst 🙂
 
Som uppladdning inför helgen, som enligt smhi skulle bli varm och solig hade jag laddat med extra vätska i maten och också gett lite extra energi i form av burkmat för att han iaf inte skulle krokna i värmen. Kanske mer en mental kick för mig än för honom, men jag tror på det och det är väl huvudsaken? Så direkt efter spåret fick han lite uppblöt mat med vätska. Han var rejält flåsig, men pigg 🙂
 
Vidare till uppletandet, här är det fyra föremål och föremålen får även vara av metall. Det var varmt och soligt men Spajken var lika pigg som vanligt 🙂
 
Börjar i vänstra hörnet, full fart rakt ut och plockar metallen! (Publikens kommentar, gud så snyggt 🙂 Det värmer gott! ) Jag flyttar lite och skickar igen, han far diagonalt genom rutan och tar ett föremål i höger ytterhörn. Sen klistrat han lite i  högra hörnet närmast mig, jag skickar en gång till men bestämmer sen att det inte ligger nått där utan skickar i mitten och där plockar han tredje föremålet. Jaha, var ligger fjärde??? Jag hör tävlingsledaren säga ”en minut kvar” och jagbörjar gå tillbaka och skicka mot vänstra hörnet igen, då hittar han nått att guck att käka!???? Va f-n?? Jag ropar på han och skickar om, men han hinner inte ut i hörnet innan tiden går ut…. så 5 minuters galopp och 3 föremål. Betyg 7, max för 3 föremål är 8, hon drog på att han stannade och åt 🙁 Så 56 poäng av 80 möjliga. Hade gärna haft lite mer poäng med mig från uppletandet, men han galopperade hela tiden och kämpade på trots värmen.
 
Lydnaden då, kändes bra! Trots tokvarmt….. betyg 9 på fria följet, sned sitt var kommentaren, det är både vändningar, stegförflyttningar och språng marsch. Känslan var BRA i fria följet!
 
Platsläggande, läggande under gång och föraren springer därifrån. Betyg 9, något långsamt läggande. Helt okej, har inte tränat det mer än några gånger….
 
Inkallning, 60 meter med läggande/ställande man väljer själv. Jag valde ställande! Betyg 8, tar steg.
 
Tungapport, 4 kg för alla raser…. Fördelen är att det är 25 meter! Full fart ut, griper bra och springer några steg innan han släpper, jag säger apport och han tar om och kommer in och släpper den 60 cm framför mig, jag kalkylerar snabbt i hjärnan att jag kan ta upp den utan att flytta fötterna och säger därför ”fot”. Men när jag sen ska ta föremålet så får jag HJÄRNSLÄPP och flyttar en fot för att ta upp den!? Betyg 0 🙁 Skit också! Hade ju räddat en 5:a om jag inte flyttat foten! Vi förlorade iof bara 10 poäng, men sååååå retligt!
 
Kryp, kryp under hinder som sedan direkt övergår i moment stegen. Inge dk på läggandet, men han är lite hög bak och ojämnt tempo men ingen tendens att gå upp, betyg 7,5 och på stegen 8, hoppar över två pinnar, tveksamt!? Märklig kommentar? Men han studsade iaf inte upp på stegen!
 
Summa på lydnaden 98 poäng av 140 möjliga, näst bästa lydnaden också 😉
 
Jag räknade lite snabbt ut att vi låg tvåa inför dag 2, dagen då flest poäng skulle delas ut och vårt svagaste kort 🙁
 
Spajken fick lite mer blötmat och sen var det vila i bilen resten av dagen.
 
Söndagen bjöd på liknande väder, d.v.s kvavt och soligt…. Jag hade verkligen inga förhoppningar, vi har inte tränat bevakning på hela våren! Sen när taktikbetyget är så mycket värt och det inte går att läsa sig till vad som är bra och inte gör det hela lite svårt….
 
Efter mycket strul med att hitta starten av patrullstigen så börjar iaf momentet platsliggning, som vi av någon outgrundlig anledning nollar?? Spajken kommer farande efter några sekunder och undrar vad vi står och pratar om…. 20 fina poäng bort! Jävla skit! Momentet går till så att hunden skall läggas ner och sen går föraren iväg och får en kort ”ordergivning” på ca 1 minut och sedan återvänder föraren till hunden, sätter upp hunden och sen avlossas 2 skott.
 
Sen dax för patrullstigen, friskt vågat hälften vunnet! Jag hade sagt att mitt motto för dagen skulle vara ”ska det gå åt skogen ska det göra det med stil”
 
Patrullstigen börjar med att jag missar att göra tecken till domaren att jag påbörjar patrulleringen… dåligt! Men med den inledningen, lätt jogg upp till starten, en missad plats och rätt stressad och nervös matte… Jaja, misstag kan inte rättas till i efterhand, bara se till att inte göra om dom!
 
En svår stig, ingen vind alls och samma typ av terräng typ hela tiden…. Spajken jobbade såååå fint! Han tog ett fint ljud åt höger sida två gånger, sen slog han lite hit och dit men utan att fästa riktigt på något mer. Det var tokvarmt och luften dallrade! Jag ansträngde mig att gå sakta, vilket resulterade i att jag gick för sakta…. Jag kände redan när jag kom till slutet att det var kört. Menmen, det går fler DM!
 
Det slutade med en fjärdeplats för oss, dryga 100 poäng från pallen. Jag kan ju inte låta bli att räkna lite…. hade vi haft med oss 10 poäng från tungapporten, 20 från platsliggningen, 18 från den missade apporten och 70 poäng från den missade vindmarkeringen som jag inte köpte så hade vi varit trea, om jag räknat rätt förståss!!
 
Jag ringde min kloka vän Nina i ett helt annat ärende och hon sa så klokt ”ja, men man behöver inte tävla SM samma år som man fyller 3, han kan ju tävla SM i typ 10 år till” å det är ju sant 🙂
 
Nu lägger jag brukset åt sidan över sommaren, satsar på start i elitlydnad i juli! Så det lägger att lägga på en rem i träningen! Jag grämde mig lite över att vi gjorde ett dåligt DM, sen körde jag två lydnadspass medans vi väntade på  prisutdelning. Jag kollade tävlingskalendern och bokade tävlingar, så nu kör vi!
 
Tävlingar inbokade, dalarna har ju så smart att det under en vecka går att tävla varje vardagskväll fast på olika klubbar, Nedansiljan, Mora, Falun och Borlänge! En kul ide såhär i turstmecka…. Det är inplanerat lite vänstervarv också, först Avesta och sedan Alfta i juli.
 
Det var iaf en lite tillbakablick på vad vi sysslat med sedan sist! Mycket text men inte så mycket bilder…..
 
På återseende!