månadsarkiv: oktober 2013

KU-hund

Nu har det nästan gått en vecka utan bloggning 🙁
 
Jag har visserligen haft tid men ingen större motivation!? Trots att jag haft både bilder och massa roligheter att skriva om, men vi tar en sak i taget som en saknad kapten brukar uttrycka sig…
 
Nåväl, i helgen avverkades KU-hund, alltså KompetensUtveckling – hund för er som inte förstår de militära förkortningarna! Jag har planerat helgen och tog såklart lite hjälp av Nicklas, vi är ett vinnande team 😉 Skojar bara, men vi känner varandra väl och det underlättar ju alltid vid ett samarbete. Jag hade sedan tidigt bestämt att temat skulle vara ”soldat med hund” mer än ”hundförare”
 
Dagen började med skjutning, jag var dock inte med utan förberedde inför kommande prövningar, men det var massa med bly i luften iaf, det såg jag vid det snabba studiebesök jag hann med på skjutbanan.
 
Jag måste ju erkänna att jag var lite nervös inför helgen, det var mycket som skulle klaffa! Nu visade det sig att jag oroade mig heeelt i onödan! Jag var lite orolig att de hundförare som kom skulle tycka det var lite irrelevant tema och för lite hundtjänst… Men alla deltagarna var vid hemresan på söndagen nöjda och glada 🙂 Skönt!
 
Jag hann ta lite bilder på hundarna under lunchpromenaden, stridsparshinderbanan är kul balansträning!
 
 
Spajken balanserar, inga problem att gå där inte, nu valde han att gå på stockarna och inte på själva stegen…

 

Han verkar ju iaf ha liiiite koll på sina tassar!?
Även om jag i vardagen ibland är lite tveksam till det!

 
Fast det faktum kvarstår ju….. Dizni har en överlägsen balans!
Hon kan banne mig hålla balansen på 15×15 cm!
 
 
Nåväl, jag inbillar mig att det är nyttig träning att lära sig hålla kolla på sina tassar och på sin kropp!

 
Jag hittade en skum grej… jag har inte sett det förut, men enligt Nicklas så har korset stått något år eller så?? Nån som vet vad det är??

 
KU-hund hade alltså temat ”hundförare tillika skyttesoldat” och iom det så tränades det tillbakaryckning när gruppen är i efterhand och blivit beskjuten i sida, d.v.s. blixtlås. Svårt att hålla koll på sin plats i rörelsen och samtidigt ha en hög mynningsmedvetenhet. Lägg dessutom till hunden så blir det svårt även för oss tjejer 😉

 
En inledande övning i öppen terräng och i lugnt tempo.

 
Vi övade också tillbaka ryckning i formation korridor.
Fortfarande inga hundar, först fokus på sin egen plats i rörelsen, sen adderar vi hunden!

 
Här förevisar Nicklas vad som händer om ”gubben” först i ledet får problem.  
 
Härligt flow i rörelsen, bra jobbat!! Det var en fröjd att se hur hela guppen ”rann” iväg bakåt längs vägen!!

 
Engagerad instruktör!
 
Här har vi adderat både skog och hund 🙂  
 
Inga problem, väldresserade hundar och ambitiösa hundförare!

Titta, vi hundförare KAN vara mynningsmedvetna och behålla pipan i ofarlig riktining trots att vi vrider på huvudet 😉 Eller iaf kan Diana det, Doris har full koll!

Hejja Danny!!
 
Det var en såndär härligt krispig höstdag, solen sken på oss och naturen visade upp sig från sin allra vackraste sida.
 
Mela och Gizmo kommer ångande i skogen!  
 
En inte helt perfekt bild, men rätt talande! Hela gänget höll igång och kämpade verkligen ända in i kaklet, fullt ös medvetslös!  
 
Jag som fotograf var allt som oftast felplacerad och har typ 100 bilder på ryggtavlan på hundförare 🙁
 
Men under några vändor var jag på rätt plats!  
 
Inte heller en perfekt bild, men ändå lite charmig på nått sätt!  
 
Hallå! Jag tror fi kommer bakifrån!!!! Vi har en cool långhårscollie i förbandet! Fina Eroz!  

 
Som sagt,fullt ös medvetslös! Här sparades inte på någon energi!  
 
Å så en ”riktig” hund på bild 🙂
Jessi och husse Jörgen, ett av förbandets mest rutinerade ekipage!  

Den noggranna läsaren observerar att fingret är utanför varbygeln 🙂
 
VI hade också funktionslydnadsbana inomhus, roligt för alla inblandade. Inte bara roligt utan också nyttigt, jag lovar att det kommer en repris på det 🙂

Danny och Rexas

 Carina och Zimba.
 
 Det var en energigivande helg, så roligt gäng! Vi lär av varandra och delger kunskapar, tankar och funderingar. Det är högt i tak och stämmningen på topp.
 
Nu siktar vi på 2014 och fortsätter på den inslagna banan 🙂
 
Tjing för nu!

Bilder och KM!

Mer tävling! Tävla är kul 🙂
 
Varje tävling är en ny erfarenhet oavsett gren, jag blir lite nervös och det påverkar såklart hundarna, nu har jag hittills haft sån tur att det inte påverkat någon av mina hundar negativt utan det har gått ungefär som på träning vilket alltid är skönt. Men att tävla är ju en form av framträdande, publik som tittar och en domare som bedömmer. Det är min tid som tävlande inne på planen, jag har betalat pengar för att bli bedömd och då är det väl inte mer än rättvist mot hunden att försöka göra det så lätt som möjligt för hunden. Det gäller ju att lotsa min hund genom tävlingen för att det ska bli så bra som möjligt, vi är ju ett ekipage! Ingen tävling är den andra lik, varje tävling är en ny utmaning. Jag kommer fortsätta tävla mina hundar av en enda anledning, jag tycker det är kul!
 
Har på senaste tiden fått kommentarer i stil med att ”Jaha, ska ni köra rally också” eller ”jaha, nu satsar ni på att bli Årets hund i år igen”
Jag förstår inte riktigt varför!? Avundsjuka? Missundsamhet?
 
Jag tävlar för att det är kul! Den dagen jag tävlar i syfte att visa mig duktig, eller för att ”bräda” någon, då lovar jag att sluta tävla! Jag råkar ha en hund som villigt och glatt ställer upp på det mesta, som inte bangar för nya moment utan som är lyhörd och vill vara till lags,varför ska jag då inte pröva om min träning är rätt genom att tävla?
 
Att tävla är ju ett kvitto på att träningen är rätt!
 
Nåja, idag var det dax för KM i rallylydnad, vi var ett gäng deltagare som ställde upp, kul! I nybörjarklass, fortsättning och avancerad, sammanlagt 16 stycken.
 
Jag hade i ett svagt ögonblick anmält både Dizni och Spajk!? Jaja, fina fröken ska väl få vara med på ålderns höst hon också.
 
Spajk och jag gjorde en helt okej runda, dock stannade jag förnära en skylt så han klev på den :/ Klantmatte!!!!! Vi fixade både ”tysk-svängen” och några ”gå-runt” så jag är nöjd.
 
Fina fröken och jag hade en sämre dag 🙁 Jag gjorde samma misstag med henne och stod förnära en skylt (samma skylt som med Spajk!) så hon klev också på skylten…. Sen hade vi tränat lite för mycket ”gå runt” så hon gick runt istället för att bara sätta sig fot…. Men sånt som händer!
 
Nåväl, Dizni och jag skrapade ihop 74 poäng trots våra två skyltar som vi fick 10 minuspoäng vardera för. Sen var det då skylt-klivet som kostade 3 poäng o så något mer poängavdrag. Men ändå helt okej! Inget nos varken på skyltar eller backen:)
 
Spajken och jag hade mer tur med poängen och skrapade ihop 95 poäng! Det räckte till en delad förstaplats på KM i nyböjarklass 🙂
 
Nu var vi tre som hade samma poäng, så man skiljde dessa åt genom att titta på de poängavdrag som var gjorda. Vann gjorde den som hade flera småavdrag istället för ett stort, det gjorde att vi med vårat skylt-kliv hamnade på plats 1:2, alltså delad förstaplats fast tvåa, typ 🙂
 
Vi har ett snitt på 96,5 på våra starter hittills, kul! KM är ju inofficiellt, men det var en riktig domare och skrivare så det var ingen ”kompis-bedömning”  
 
Efter KM kom Elin, Aros och Kiri till klubben och vi tränade lite på rallylydnad när skyltarna ändå stod på planen. Jag peppade Elin att anmäla till vår tävling i november 🙂
 
Väl hemma igen, vi hade bokat en timme i körhallen också inför tävlingen nästa lördag då Elin ska tävla. Körhallen är fantastisk, förutom att man blir så vansinnigt skitig när man varit där!! Men det är bara att bita ihop, för att få chans att träna året runt är värd rätt mycket.
 
Jag passade dessutom på att ta lite fler kort när jag kom hem, det är vidunderligt vackert just nu och jag njuter i fulla drag av utsikten och den klara krispiga luften!
 
Fina Spajk försöker uppmana Nicklas att kasta bollen 🙂
 
Utsikten från vår ytterdörr, sämre utsikt kan jag tänka mig!
 
Om man tittar lite till höger från vår garageinfart ser man Siljan 
 
Nja, att hålla i löv var väl inte någon hit direkt…..

 
Vackert…..  

 
Det gäller att stanna upp och njuta av utsikten, varje dag!! Det är lätt att bli hemmablind när ma möts av vyer som domhär så fort man kliver utanför dörren.
 

Tok!

 
Villa Fromhem 🙂  
Med en leksugen Spajk med en av sina älskade punkade bollar, han har inte mindre än 3 stycken!
 
Over and Out for now!

Bilder!

Ja, tänka sig, här kommer det bilder 🙂
 
Jag glömmer ibland hur mycket jag gillar att fota! Sen är ju motivet inte så varierande, men rätt charmigt. Jag kan LÄTT konstatera att en av våra hundar blir fin på bild nästan jämt, den andra typ aldrig! Fina fröken gillar kameran 🙂 Hon är så värdig på nått sätt, fina färger och så henne ögon…. En blick ur dom och jag smälter!
 
Hon har sina olater (som att stjäla mat så fort hon kommer åt) och nån bruks-stjärna blev hon ju inte, men ack vad hon kommer fattas oss när hon är borta, hoppas vi får många år tillsammans, hon blir ju trots allt 8 år i mars! Den absolut vanligaste kommentaren är ”ÅÅååh, så söt! Men hur gammal är hon???” Hon beter sig ju inte riktigt som åtta år… snarare typ 3 🙂 Å det är inte bara vi som säger utan omgivningen gissar på typ 3-4 år!
 
Vi körde lite sök också, vilket var huvudsyftet till att vi var i skogen, det har varit ett fantastiskt väder här idag, lagom kallt och strålande sol!
 
Nåväl, Spajk är ju mer charmig än värdig!
 
 Fast han är fin, lilla Spajk!  
 
Å så då detta dregglande! De allra flesta tror nog att det är fina fröken D som står för dregglandet i familjen, men icke sa Nicke! Spajk har på sina 3 år producerat mer dreggeln än fröken gjort på sina 8 år!!! Men som sagt, charmig är han 🙂  

 
Man skulle kunna tro att jag testat fenomenet med Pavlovs hundar, men icke!
Men jag kanske skulle testa??  

 
Han hittade en liten stock att hoppa upp på, inget är för högt för Spajk, han har nog fjädrar i benen 🙂

 
Fina fröken har ibland lite oordning på sina ögonbrynsprickar 🙂
Det har hon faktiskt fått kritik för på en utställning!  
 
Vi hittade lite vattendroppar, det hängde en droppe på varje kvist, fint!  

 
Han ser ju ibland mer än lovligt galen ut!?  
 
Finaste!  
 
Sökträningen då? Det var ju andra gången vi körde och nog fattar han att det finns något spännande ute i skogen, idag var det ingen vind alls, så det var lätt att köra på båda sidor om stigen. Han fick direkt-träff och sen kampade och lekte figuranten massor ute i skogen, kul!
 
Han ”släppte” figgarna fint och kunde fokusera på nästa, bra!
 
Vi vindade ut mot figgarna i koppel och så fick han springa lös sista biten för att han inte skulle bli så springig ute runt fig. Funkade perfekt! Han var inte ”på” figgarna utan bara lekte fint, han går rakt på utan betänksamheter, skönt! Vi har ju rätt bra figurantintresse från bevakningen.
 
Han fick 4 figgar och hade nog kunnat fortsätta med fler men jag tyckte det räckte. Nästa gång ska han springa helt utan koppel men fortfarande med figgarna rakt ut och sen lek/kamp. Han ska vara lös och fokusera lite på ordning och reda…. Han är lite väl ivrig och vill vill vill vill springa.
 
Innan vi åkte hem körde jag lite skallmarkeringar på Tuttan, han skällde fint men var lite väl nära när hon satt på huk, så nu vet jag vad jag ska träna på! Han är lättskälld så det är inga svårigheter att få han att skälla. Han visar tendens till att backa självmant och lägger sig nästan ner när han skäller, bra!
 
Jag vet inte om vi någonsin kommer tävla sök, men kul är det! Jag lär mig massor av att se dom andra i gänget köra sina hundar. Nu drar ju jakten igång, så vi vilar lite från skogen kommande vecka. Inte för att vi ser ut som några älgar, men jögarna blir lite sura om man springer omkring i ”deras” marker 😉
 
I morgon väntar KM i rallylydnad och sen en timmes träning i körhallen.
 
Tjingeling!

Hänt sen sist!

Jodå, det händer grejer mest hela tiden!

Förra helgen var det ju som ni läst var det rallylydnadsdebut osm ju gick över förväntan! Kul!

Jag ska nån gång skriva mina intryck av rallylydnad, jag återkommer!

Men på söndagen styrde vi kosan mot Sandviken och elitlydnad, jag VET att vi inte är klara och att vi är långt ifrån ett förstapris, men jag gillar att tävla och för varje tävling som vi gör lär jag mig något nytt! Så jag tänker fortsätta tävla 🙂 Jag är ny i elit och Spajk har ju gjort exakt lika många elittävlingar som jag, så vi behöver all rutin vi kan få!

Men iaf, mitt mål för tävlingen var stabila kon-skick och att han skulle ”hålla ihop” hela programmet.

Utifrån det är jag SUPERNÖJD!!!! Stabila finfina konskick, inte en tendens att ”rycka” innan kommando, skönt! Han höll ihop bra mellan momenten också, jag peppade han och busade lite med han vilket han uppskattade 🙂

Jag har bästa supporterklubben med mig, Anna och Pernilla! Tänk vad kul det är när man är ett litet gäng som åker iväg!

Vi utsattes dessutom för ett litet elddop, OM man hade otur att få vänster apport på dir.app. så låg apporten i rak linje ca 10 meter ut från rutan!? Å gissa vad Spajk hade gjort då???? Jag vet, jag vet, jag vet, jag vet 🙂

Nu fick vi vänster vilket var bra, nu drog han till mitten (likt alla hundar i eliten gjorde) så jag fick säga ett ”Loss” och sen skicka till höger. Fint tempo utan tugg!

TL kommenterade att ”det är ju bra fart iaf” men jag håller INTE med, han har aldrig galopperat så sakta som han gjorde i söndags!? Anna höll med och sa att han såg ju to.m. ut att tänka innan han sprang 😉

Sen har vi lite att jobba på, men om vi skippar nollorna så har vi en god chans till fina poäng 😉 Nu har vi en chans kvar i år, gissa om jag ska träna???!!!

Vi har också testat lite sök! Jag har egentligen inte tid 🙁 Men det är kul att testa! Spajk tycker också det är kul! Vi har testat lite skallmarkering och det har han fattat iaf, att vinda in figgar gör vi ju stup i kvarten i ”det gröna” å att sen addera lite spring till det hela är väl inge svårt???? Jag raljerar lite som ni förstår, men lite kul att testa är det!

Jag har en plan så får vi se hur det går, vi har ju ett figurantintresse och ett drag ut i skogen som är grundlagt redan från bevakningen.

Vi fortsätter såklart vårt lilla gästspel i rallylydnad, KM på söndag! Sen är det en dubbeltävling inbokad i november, så vi håller tummarna! Det är hur som helst kul med lite nytt att träna på.

Ja, det var ett mikrokort inlägg, men håll tillgodo 🙂

Rallylydnadsdebut!

Jag är ju som ni kanske vet, inte så himla ”poppig” av mig, kläder ska vara praktiska, keps har jag för att det regnar eller ”bad-hair-day” inte som en schysst acessoar…. samma sak med mössa! Är ett praktiskt plagg när det är kallt! Inte så att jag inte bryr mig, men jag skulle säga att mitt klädintresse är rätt litet… Jag är också kass på att använda smycken, jag har ett gäng fina smycken som jag borde använda! Min kollega Helena är jätteduktig på att byta halsband o fixa, jag borde verkligen inspireras för jag tycker ju det är snyggt! Men iaf, jag brukar piffa mina naglar lite, det senaste är glitter 🙂 I fredags när Nicklas hade åkt till hvss så piffade jag lite! Tvåfärgat och lite glitter blev det till slut. Inte så himla praktiskt då ”hundlivet” går rätt hårt åt nagellack, men kul är det!

Nåväl, det var ju inte det jag skulle skriva om, jag skulle ju skriva om vår debut i rallylydnad. Jag hade tänkt vara ledig denhär helgen, men sen när Nicklas skulle åka till hvss så bestämde jag mig för att åka och tävla. Avesta hade nybörjarklass så jag anmälde, både Dizni o Spajk 🙂

Jag började träna på skyltar och försöka få lite koll på regler, kul med lite nytt! Den som säger att rallylydnad är lätt har fel! Visst, det är annorlunda än den ”vanliga” lydnaden, men jag skulle säga att de allra flesta av de 30 ekipage som var anmälda idag lätt skulle kunna köra lydnad med sina hundar också!

Erkännas skall dock att jag inte hade tränat överdrivet mycket, men så pass att jag iaf kände mig rätt säker när jag åkte iväg!

Det var mysigt att tävla rallylydnad, ett jättemysig arrangörsgäng och liksom gemytligt på något sätt!

Läs här om rallylydnad!

Nåväl, jag hade fått tips av bästa choachen Nina att använda banvandringens tid till att verkligen memorera banan, ett tips jag tog till vara på, jag var den som gick där längst!

Man fick en fin kartskiss vid anmälan, trevligt! Jag gillar kartor 🙂

Det var sen bara att följa kartan och göra som det stod på skyltarna, lätt som en plätt!

Dizni var först ut, det gick rätt okej 🙂 Lite ofokuserad men vi tog oss runt utan större bekymmer!

Spajk var laddad till tänderna…. Vi misslyckades totalt med ett moment, men i övrigt var han pigg och alert, som vanligt!

Innan prisutdelning hann Spajk o jag ett lydnadspass, förutom lite socialisering med trevligt Avestafolk såklart!

Prisutdelningsdags och jag visste ju att man skulle ha 70 poäng för att få ett kvalificerande resultat, rätt som det är säger dom ett namn och typ 73 poäng och då fattade jag liksom att både Spajk OCH Dizni fått ett kvalificerande resultat, cooolt 🙂

På 10:e plats läste dom upp mitt namn tillsammans med Dizni, vi hade fått ihop hela 90 poäng, alltså bara 10 poäng borta (I rally börjar man på 100 poäng och får avdrag för varje fel hunden gör)

Duktiga Dizni 🙂

Sen rullar det på i resultatlistan och det ropas upp folk med 94 och 95 poäng, sen är det dax för pallplaceringarna och det visade sig att jag o Spajken hade fått ihop hela 98 poäng och kom 3:a!? Herregud! Det hade jag verkligen INTE räknat med, så kul 🙂

Vi fick fin rosett och välja pris!

 
Det var en okej debut för både S o D 🙂
 
Vi har prickat in en tävling till i år, förhoppningsvis fortsätter vi i samma stil och kan nästa år starta nästa klass. (Man måste ha 3 kvalificerande resultat för att få gå upp till nästa klass)
 
Som kuriosa kan jag nämna att det höjdes ett och annat ögonbryn på Kupolen i eftermiddags när jag stövlade runt i mina Lundhagskängor, dito byxor och goretex-jacka på jakt efter en festklänning modell ”lilla svarta” 🙂 Det var lagom opraktiskt att prova klänning när man under alla praktiska kläder har ett underställ som ska av varje gång nått nytt ska provas!? Nu var det värt allt klädkrångel då jag kom ut med inte mindre än TVÅ klänningar!? Jag skulle kanske slutat leta när jag köpt den första?? Jaja, nu har jag lite att välja på!
 
På återseende!

elit x2

Ja, ett av årets mål var ju att starta elit både i bevakning och spår, vilket vi nu gjort 🙂

Den ena starten med ett okej resultat, den andra med en stor fet plump i protokollet!

Vi börjar med plumpen…. elitspår! Vi hade ju kommit med på två tävlingar samma dag, shit happens, anmäler man till två så KAN man ju faktiskt komma med på båda, men hur troligt är det??? Jag lyckades iaf, men valde att tävla i Falun, inte så långt att åka och dessutom en mycket trevlig klubb!

Drog startnr 1, helt okej, tidigt spår och gott om tid att ladda för uppletande och lydnad. Spåret var beläget på skjutfältet, en terräng som ju är rätt känd 😉

Innan skogen var det platsliggning, han låg som ensfinx på kanten, gullehunden 🙂

Jag fick spår i en terräng jag ”krigat” i, så även om Spajk skulle misslyckas så var jag säker på att hitta tillbaka….

Ett, i mina ögon, TOKSNYGGT påsläpp, rakt ut i rutan, kollade åt vänster, kollade åt höger, väljer vänster och jag hänger på ut ur rutan och det är tyst som i graven från tävlingsledaren, check på framspår 🙂
Plockar pinne efter pinne och jag börjar slappna av! Men så helt plötsligt kommer vi till en väg!? Som ligger rätt långt ifrån påsläppet…. jag börjar fundera och tänka hur i sjutton vi hamnat där?? Jag tittar på klockan och inser att vi ändå har typ 10 minuter kvar, och vi har 5 pinnar med oss så om vi inte såsar runt för länge så borde vi hinna hitta spåret igen så jag går tillbaka genom den unga tallskog där jag faktiskt grälat lite på Spajken för att han sprang och fjantade, vilket han ju faktiskt med facit hand gjorde, han hade helt enkelt sprungit rakt fram i spetsvinkeln 🙁 Fort o Fel helt enkelt…

Jag går tillbaka mot påsläppet och kommer ut ca 150 meter ovanför påsläppet, ingen mottagare väntar där, så jag går helt enkelt nedåt, förbi påsläppet och fortsätter neråt, in i skogen typ 250 meter där Spajk helt plötsligt dyker ner och markerar slutpinnen….. Men typ 5 minuter för sent 🙁 Men jag hade ju redan selat av och bestämt mig för att bryta, så det var väl okej att han ändå hittade slutet. Min spårläggare tycker synd om mig för upptaget var ju så snyggt 🙂

Känns såååååå surt när vi hade så fint upptag och plockade pinne efter pinne utan tvekan. Ingen skillnad på skogspinnar och vanliga pinnar (vi kan ju för övrigt hitta de mest konstiga apporter i våra spår)

Vi resonerar om spåret och kommer fram till att det var spetsvinkeln vi missat, hade vi spikat den hade vi haft en raksträcka med 2 pinnar kvar innan slutet, så visst känns det lite surt, det hade suttit fint att avsluta bruks-säsongen med iaf gk i elitklass! Men icke sa nicke, vi avslutar med ett stort fett fiasko!

Fast jag är ändå himla nöjd med hans spår, ett jättefint upptag och en säker spårning fram till vinkeln, spårläggaren erkände att det var rätt mycket vinklar på spåret, så jag är ändå nöjd med hans prestation!

Nåväl, vår elitstart i bruksprov bevakning gick ju snäppet bättre! Faaaast ynka fjuttiga 0,5 poäng från CERT!!! Känns ju rätt snopet….

Vi var hela 2 ekipage som kom till start i Ljusdal, också en mycket trevlig klubb att tävla på!!

Började med patrullering med spårupptag, Spajk vindar och slår rätt yvigt i patrulleringen, men hittar spåret och går åt höger, jag hänger på och får order ”gör halt” och vi gör en urdålig halt 🙁 Spajk vindar och sitter inte riktigt stilla!? Nåväl, iväg på spåret som vinklar typ 20 meter efter halten, inte konstigt att han vindade åt vänster! Spåret går över ett rejält dike, ett stort skutt fick jag ta, över stock och sten, över diket igen och in i en konstig blandskog, över enskogväg och ut på en fin tallhed, där kommer spetsvinkeln innan vi sen vänder tillbaka mot bilarna. Spajk spårar tokbra och vi plockade in alla apporter 🙂 10 på spåret och 9 på patrulleringen! Fina bästa Spajk!

Lite väntan på patrulleringen, en rolig stig men heeelt utan vind, vimplarna hänger rakt ner och då är det svårt att få vind på några busar i skogen. Ett finfint ljud tar han och sen har vi en diffus vindmarkering, vi går tyvärr lite fort men får ändå 8 i betyg. Jag får lite feedback av domarna, tack Maja och Christer 🙂

Tillbaka till klubben för lydnad, platsliggning, inga problem säger Spajk och ligger som en sfinx!

Själva programmet är inte mycket att orda om, jag skulle säga att vi presterar ungefär där vi är, förutom TVÅ missar, ett jäkla litet gläfs på tystnadsdelen i skall och så då krypet, han har typ aldrig rest sig, men just då fick han för sig att i vinkeln sätta sig, en FET präktig nolla!!

Annars var han så pigg och jätterolig, svansen gick i två hundra knyck och han var taggad och verkligen ”på tå”! Kul! Publiken kommenterade att det såg trevligt ut och att Spajk verkade gilla lydnad 🙂

När sedan då resultatet presenterades så visade det sig att vi hade gott och väl poäng nog för cert på specialen men att det fattades ett ynka jävla skit 0,5 poäng på lydnaden, annars hade vi haft vårt första cert!!!! Ett enda jäkla litet voff från cert! Vi hade inte vunnit men varit så pass nära segraren att vi fått cert vi också…. Hade vi dessutom krypit hade vi segrat, men det är ju mindre viktigt.

….0,5 poäng…. hade hellre varit 25,5 poäng ifrån!

Så klart besviken, men ändå nöjd med att han orkar en hel dag och att han ”håller ihop” en hel dag på tävling. Vi laddar för 2014 🙂 Jag har redan rekat och planerat!

Nu väntar några lydnadstävlingar och inte minst premiär i rallylydnad! På lördag i Avesta 🙂 Fina fröken ska också vara med, nästan hela familjen! Jag har absolut inga förhoppningar, rallylydnad är MINST lika svårt som ”vanlig” lydnad, så den som tror att det är en barnlek att plocka meriter kan fetglömma det! Visst, det underlättar med en någorlunda genomtränad hund, men att det är nå enklare än vanlig lydnad håller jag inte med om! Så vi får väl se hur det går, friskt vågat hälften vunnet är min filosofi just ju…..

Jag återkommer med resultat 🙂

Tjing o tack för nu!