månadsarkiv: april 2014

Underbara fina bästa Spajk!

Igår va det dax!! 
För debut i sök, jag som ALDRIG på 12 års hundägande ens tänkt tanken på träna sök, än mindre tävla…. 
Men med en träningsbar hund så är det ju inga problem….typ…. 😉 
Jag var GALET nervös, nog för att jag brukar vara lite pirrig inför tävling, men herregud, igår var det värre än någonsin förut!?! 
Vi har ju tränat sök sedan i höstas, så det är ju inte så jättelänge, men Spajk gillar det och vi har ett superkul gäng att träna med! 
Samling på Ludvika BK kl. 0800, började med platsliggning och budföring. Jag kräver inte att Spajk ska ligga som en sfinx, han får gärna se sig om när det smäller, det gör ju jag, så varför skulle inte han få det? Nåväl, han låg stilla och rörde bara på huvudet, 10:a i betyg! Trots att jag fick säga ”ligg” två gånger, men det hörde inte domaren *hihi* 
Budföringen, den var jag ganska nervös för, under sista veckan när vi tränat har han nämligen glömt hur det går till? Han springer på kommando, men han är lite osäker på vart han ska springa? Det ser iaf lite roligt ut när han far iväg som skjuten ur en kanon och sen efter 15 meter kommer på att han inte vet var han ska! Hur gulligt som helst men det ger ju inga höga betyg direkt….. 
Vi attack-tränade i fredagskväll och det gav resultat! Dock fick vi bara 9/9 av domarna för han hade en lååååååååång bromssträcka bakom mig, men huvudsaken är att vi fick betyg! 
Sen var det dax för lydnad, där var jag inte direkt orolig, även om allt kan hända, vilket det på sätt och vis gjorde…. Fina Spajk tyckte minsann att hela programmet skulle börja med framförgående, så han hade ett fiiiiint fokus rakt fram och hade typ ”noll-koll” på att jag gick bredvid, så när vi väl fick svänga lite och jag kunde påminna honom om att det var ”fot” som gällde så hade betyget rasat till 6,5 / 7. Inte riktigt den start jag ville ha! 
Själva framförgåendet fick vi också bara 6,5 / 6,5 på, han stretade och hade dåliga halter, skit också! Han har gjort det så fint på träning, gått med en fin böj på kopplet och stannat fint med fokus framåt, men icke på tävling! 
Läggande under gång förstod jag absolut inte varför jag ”bara” fick 8 /7,5 på, men protokollet visade att jag tydligen gjort dk!? Inget jag gjorde medvetet, men något var det tydligen. 
Men SEN kände jag igen min Spajk igen och resten av momenten gick som en dans! 
Inkallning 10 / 9,5
kryp 9 / 9 (ngt hög bak)
apportering 9,5 / 10 
Hopp 10 / 10
Lydnaden gav oss fina 265, 25 poäng, gränsen för uppflyttningspoäng är 196 poäng, så det var ju inga problem.   
Braiga Emma och Camilla fixade en delresultatlista innan vi åkte till skogen, det visade sig att jag och Spajk var det ekipage som skrapat ihop högst lydnadspoäng av de 5 startade ekipagen, kul! 
Som det kontrollfreak jag är räknade jag snabbt ut att jag måste få minst 7 /7 på söket, vilket innebär att alla 3 figgarna behövde hittas och att Spajk behövde sköta sig vid figgarna och att jag behövde sköta mig på stigen 🙂 
Vi drog startnummer 3 och mitt självförtroende sjönk när de två första kom tillbaka och inte var nöjda, ena ekipaget hade hunden hittat fig men inte markerat, det andra ekipaget hade bara hittat 2 fig. så jag var ganska uppgiven när jag skulle gå iväg. 
Innan start satt jag och Spajk och laddade genom att mysa i solen, bara han och jag! Jag var toknervös, men samlad och jag var fast övertygad om att han skulle lösa detta på bästa sätt, det var värre med mig! 
Jag har ju aldrig ens sett en söktävling, så det var verkligen debut! 
Men jag hade en ganska klar bild av hur jag ville göra och jag höll mig ganska väl till den. En plan är ju bra, men det gäller ju att ha lite ”omfall” ifall planen går i stöpet, planen ändras ju också om hunden hittar en fig på ”fel” ställe eller om stigen inte alls ser ut som man tänkt? 
Tack Britt van Reenen för att du fotade! Så kul med bilder! 
Jag ska inte trötta ut er med massa nördiga detaljer, men rackarn´s så roligt vi hade! 
Spajk sprang och jag försökte tänka…. 
Det slutade iaf med att vi hittade alla tre figgar och jag skötte mig på stigen och Spajk skötte sig vid figgarna, han var inte på någon utan höll sig på fint avstånd. Ingen av figgarna hade något att anmärka på i hans markerande, skönt. 

Här är domarens skiss över hur Spajk sprang, det som är streckat är tyvärr områden som är oavsökta vilket gjorde att vi fick 8,5 poäng. Det oavsökta på höger sida hade jag dock tänkt skicka på om det inte varit så att vi hittat tredje figgen på vänster sida. 
Ännu en bild från Britt van Reenen, tack! 
Behöver jag säga att jag var såååååå nöjd med att vi hittat alla 3 figgarna och att han skällt fint på dom utan att vara för nära! Jag var alldelles prillig när domarna berättade att vi alltså fått 8,5 i betyg och vi alltså blivit uppflyttade på vår första start!! Så himla häftigt!!! 
Jag var ganska säker på att Spajk skulle fixa det, men att jag skulle göra misstag som skulle fälla oss. Men icke, vi jobbade tillsammans så fint och det kändes verkligen som att vi var ett team! 
Det hela slutade dessutom med klassvinst! Så kul! Egentligen är ju placeringen helt oviktig, men lite kul är det! 
Tack Emma Forsberg för en tokrolig bild!!! 

Spajk ståtar med sin pokal! 
Det var en härlig dag, trevliga medtävlare och bra arrangörer! Vi tävlande pratade och umgicks så väntetiden kändes inte så lång. Kul! Att tävla bruks ÄR kul! 
Ett stort tack också för alla grattis på facebook! Kul när folk gläds med framgångar! 
Nu tar vi tävlingspaus från söket och satsar på lydnad och spår/bevakning innan vi ger oss ut i högre sök. 
Sist men inte minst ett stort TACK till sökgänget, utan er hade vi inte tävlat sök! 
På återseende och tack för nu!  

Kennelträff – Påsk – Bilder

Årets kennelträff blev ”som vanligt” en succé! Vilka valpköpare Maria och Anders har! Alla delar så frikostigt med sig av tips och råd, alla utifrån sina erfarenheter. Lotta Hagström var inhyrd som instruktör och det var en mycket positiv bekantskap! Så sympatisk och ödmjuk och mötte alla utifrån sin ståndpunkt i träning. Det är alltid kul att träffa nya människor som ser saker med nya ögon. Jag bad om hjälp med våra svängar i fria följet och jag fick finfina tips som gett synbara resultat, kul! Vi tittade lite på vittringen också, likaså där, finfina tips som gett bra respons från Spajkens sida. 
Lotta sa en del mycket fina saker om Spajk, jag blir glad inombords av att höra det och ska komma ihåg dom orden när det inte gått bra!! Känns skönt att jag lyckats förvalta ett bra valpämne på ett schysst sätt 🙂 
Sen kom ju då påsken, som tillbringades i Småland, som sig traditionen bör. Många födelsedagar att fira, pappa, systerdottern Tuva, systersonen Axel, svågern Lars och inte minst Dizni! 
Inte en enda bild tog jag på något av födelsedagsbarnen!? En enda sväng fick kameran följa med ut på promenad, så håll tillgodo!  
Snygg-Nicklas! 

Herren på täppan – alias stengeten Spajk! 

Det är en häftig promenad på 4 km, först går man en låååååång raksträcka som är ett gammalt järnvägsspår från tiden då man bröt torv, bakom Spajk ser man lite hur långt det är, då har vi ändå gått halvvägs! 

Mannen och hans hund…. Tänk om hon alltid kunde gå så fint?? 

The flying kelpie – alias Spajk! 
Snygg-Spajk! 

Vi lyckades skrämma fart även på Dizni! 

*skall*

Här är en bit av ”torvmossen”, när jag var liten cirkulerade såklart ett gäng rykten om att om man gick ut där så sjönk man och kom aldrig upp igen…. För att inte prata om alla lik som var dumpade i mossen….!?   

En ganska exotisk vy för att vara Småland! 

En spång ut till en halv-ö där det finns en hel massa utgrävningar från medeltiden. Jag googlade och hittade en rapport från utgrävningarna, spännande läsning! Klicka här för att läsa.  

Nicklas och Spajk smyger på Dizni! 

Lite posering i det fina vädret. 

Ett försök till posering…. Dizni-mest-självupptagen-i-hela-världen poserar världsvant, lite värre med dom två figurerna i bakgrunden!? 

Nåväl, tillslut blev resultatet acceptabelt…. sålänge man inte tittar på Dizni´s tand som så vackert tittar ut…. 

Å så var vi där igen…. just röran INNAN bilden ska tas…. 

Lite larv och fjant…. 

Jag skulle gömma mig, men Spajk ”lyckades” hitta mig, föga förvånande!?
Promenaden börjar som sagt med en torvmosse, och avslutas med småländska typiska betesmark. 

Spajk på väg mot nya utmaningar! 
Det var en härlig helg med massor med trevligt umgänge! Och inte minst en försmak på våren, det var underbart varmt och härligt!  
Ja, det var allt för nu. Vi tränar ganska målmedvetet just nu, tävlingssäsongen närmar sig med stormsteg! Spännande! 

Bilder!

Här kommer ett inlägg jag skrivit på flera dagar!? Men nu äntligen är det klart 🙂 
I söndags (alltså förra söndagen!) ledsnade jag på att vara inne och hålla mig ”i stillhet” så jag bestämde att en lugn promenad i skogen skulle göra gott både för kropp och själ! 
Jag hade kameran med och det blev några bilder som blev okej! 

Fullt ös medvetslös!!!
Fina fina Spajken! 
Å så kommer en världspremiär!!! 
Tadaaa! 
Mitt första foto på ett vilt djur! Nåväl att grodan höll sig ganska så stilla, men ändock! Jag som är vansinnigt rädd för ormar vågade mig på att fota en groda, bra jobbat! Grodan var ungefär lika stor som Dizni´s tass, så jag höll mig ändå på behörigt avstånd! 

Jag tränar och övar på att ställa kameran i rätt lägen för att få dendär knivskarpa bilden med skärpa på rätt ställe…. 
Jag brukar ”finta” hundarna i skogen, göra lite oväntade stigval och det tar inte många sekunder innan hundarna upptäcker att jag är ”borta” 🙂 Dizni genade genom skogen medans Spajk kom farande på stigen! Fort fort fort, ju fortare ju bättre! 
Spajk har många olika ”ansikten” varav några är riktigt fula medans några är söta som socker! 
Å vackra fina Dizni, det ÄR något särskilt med rottisar….. Jag kommer aldrig mer ha någon, men deras pondus och utstrålning är ju något alldelles särskilt! 
Så ståtlig! 
Inte tror man väl att hon nyss fyllt 8 år? Hon börjar bli grå om nosen, men om man jämför med Spajk så har hon knappt några grå strån alls 😉 

Även Dizni var fylld av vårkänslor och for omkring i skogen som en tok! 
Å så en bild som några av er säkert redan sett, jag la ut den på facebook. 
Tänk hur facebook har förändrat detta med bloggen? Förut var ju bloggen enda vägen ”ut” för att berätta om vardagen och visa bilder, nu går nästan allt sådant via facebook…. Men jag har några trogna läsare, så jag fortsätter att lägga ut bilder och text här! 

Intensiv blick! Å en ganska grå nos….. 
Vacker blick, och en INTE så grå nos, om än lite grusig! 

Å så lite bilder från KU (kompetensutveckling hund) alltid kul att träffa hundförarna, dom är så energiska och pigga på upptåg! 
Spajk fick ”provåka” i nya fordonet med en bur som sitter hööööögt upp! Så det finns en liten bräda att kliva på, det fodras lite träning, men det går plättlätt! Det är behändigt med en liten lätt hund! 
Fast väl uppe i buren såg ju Spajk allt annat än nöjd ut….. 

Här finns ännu ett inlägg om vår KU skrivet av Anne-Marie med Eros!  
Ja, det var allt för nu, men snart kommer det ett nytt inlägg, så håll tillgodo! 

Sjukskrivning och födelsedagskalas!

För första gången i mitt liv är jag sjukskriven, förra tisdagen opererade jag bort halsmandlarna och blev sjukskriven i två veckor. Jag tog ganska lätt på operationen och tänkte att det är lätt som en plätt… men tji fick jag! Själva operationen var ju lätt, jag tycker det är spännande med nålar och sånt där! Jag hade med mig en bok och läste innan det var dax att åka till operation. Det kom en hur nervös sköterska som helst som skulle sätta dropp… Jag var banne mig lugnare än han?? Nu är jag pinsamt lättstucken, så det gick ju bra ändå! Väl nere på operation gick mitt huvud nog som en propeller, jag tittade på allt och frågade om allt! Men frågar man inget får man inget veta! Jag fick nog lustgas (fast jag tyckte han sa syrgas???) innan jag somnade, jag tog långa djupa andetag och det snurrade härligt!? 
Sen är det lite mysigt att ligga på uppvaket, höra personalen småprata lite och det är varmt och gott under tjocka täcken! Jag sov läääänge efter operationen och hade ingen lust alls att åka upp på avdelningen (kan bero på den ganska kassa sköterskan….) När jag väl var tillbaka på avdelningen så fick jag lite glass och smärtstillande, o min första fråga var när jag kunde gå hem! Jag kände mig pigg som en mört och kvällssköterskan kommenterade att ”om alla var sådär pigga efter operation vore det här jobbet lätt”  
Läkaren kom och berättade att det var två veckors sjukskrivning, jag hade bara räknat med en vecka, men nu förstår jag henne! 
För det var när jag väl kom hem som det dryga började!! 
Jag hade inte direkt ont, så jag tog ingen smärtlindring alls första dagen, inte halva andra dagen heller men sen blev jag lite risigare och fick feber. Kom ju då på att panodil + diklofenak, som jag blivit ordinerad, faktiskt ju är febernedsättande och inflammationshämmande också, så då började jag ta det enligt läkarens ordination, smart va??? 
Nu tyckte jag ju inte att det varken gjorde till eller ifrån och jag tycker inte jag blivit ett dugg bättre i halsen, det gör ju ont hela tiden! Känns som att ha konstant halsfluss!? Dessutom har jag haft svårt att prata och känt mig tjock i halsen…. Inte kul! 
Så idag fick det vara nog!
Jag ringde till ÖNH i Falun och fick mer och starkare smärtstillande, så nu, för första gången på 7 dagar har jag inte ont, hallelulja! Sköterskan jag pratade med sa att det inte är en okomplicerad operation och allt som ska upp ur halsen, luft och ljud, och allt som ska ner, mat, vätska ska ju passera förbi operationssåren.   
Jag är som sagt sjukskriven i två veckor, första veckan skulle jag hålla mig stilla och andra veckan får jag börja röra på mig, fast inte så mycket att jag blir andfådd, hur lätt det nu är när man liksom varit stilla i en vecka och typ tappat massor med kondition!? Blir ju andfådd bara jag går morgonpromenad med hundarna?? Jaja, det är väl bara att ta det lugnt ett tag till, men sen är det banne mig konditionsträning som står på schemat! 
Det är ju inte bara jag som vilat, utan hundarna har också vilat…. Så vi får köra fys ihop! 
Jag har passat på att testa lite inställningar på kameran, med blandat resultat! 
Dizni var den som fanns i närheten, hon fullkomligt älskar att ligga i soffan och mysa! 
Hur söt är hon inte?? 
Inte kan man gissa att hon i förrgår blev 8 år?? 

Dryyyyyygmatte!!
Jodå, som sagt, mysa i soffan är hennes grej, gärna i gassande sol! 
Men i måndags hade vi kalas!! Fina fröken fyllde 8 år! Helt otroligt vad tiden går…. 
Det vankades såklart en tallrik godsaker….
Lite burkmat, torkat hjärta, leverpastej, tuggpinnar och lite godis! 
I rättvisans namn fick såklart Spajk en tallrik han också!  
Ja, det händer inte så mycket här i huset nu, men nu med dom nya fina blå pillren finns det hopp för livet! Så förhoppningsvis kan jag vara lite mer pigg och alert nu. 
Jag får ta igen den viloperioden med hårdträning för att ladda för kommande tävlingssäsong! Jag har ju lyckats anmäla oss till lägre sök?!?! Hur i all världen tänkte jag där?? Äh, friskt vågat hälften vunnit! 
Å mitt i allt elände med halsont så kom ett roligt besked! Spajk och jag kom tvåa på årets patrullhundtävlingslista! Två i hela sverige, näst bäst av alla som tävlade patrullhund under 2013!! Hur häftigt som helst!Finaste Spajken!  
På återseende!