månadsarkiv: maj 2014

CERT nr 1

Nu ligger jag ju sjuuuuukt långt efter med bloggandet…. Men håll tillgodo! 
Förrförra helgen var en riktig tävlingshelg, elitbevakning på lördag och elitspår på söndag, lördag i Ljusdal och söndag i Sandviken. 
Att tävla bevakning är så rackarns kul! Synd att inte fler har kommit på det! Fast å andra sidan så är det ganska nice att alltid komma med på tävling 😉 
Nåväl, tävlingen lockade hela 4 ekipage i elitklass, 3 kända ansikten och en ny bekantskap, men vi hade alla gemensamt att vi tävlade kelpie! Topp 3 i Sverige förra året var också kelpie och alla 3 var med på tävlingen i lördags, så det var nästan ett inoff SM 😛 
Ljusdal är en trevlig klubb att tävla på, trevliga funktionärer och framförallt, fantastiska marker! Både för spår och patrullstig! 
Först lydnad, kändes väl ”sådär” bra, men målet med dagen var att få betyg på krypet vilket vi inte hade sist och det kostade oss certet den gången…. Så jag blev glad när vi iaf fick betyg denhär gången, även om det var ett riktigt ”skit-betyg”…. 
Här kommer i alla fall betygen på lydnaden med domarnas kommentarer och mina kommentarer inom parentes! 
Fritt följ 9 9 Släpper pos. Snett sitt 
(vårt högsta betyg någonsin!!! Så nöjd!) 

Inkallning 6 6,5 Många steg i stå, dk ligg, snett avslut 
(så j*vla dåligt!!!!!! Stannade knappt och så dk på läggandet!?)  

Framåtsändande 6,5 6 Transport, långt avstånd, nosar 
(nöjd, vi fick betyg!)

Kryp 6 6,5 Släpper högersväng, hög bak, DK 
(blääää, usch å fy så dåligt, ryckigt och inte alls team-känsla)

Skall 9 9 Något glest, slutar tidigt andra 
(jättebra! Är så nöjd!) 

Metallapport 8,5 9 Tempo in, avslut 
(helt okej!) 

Tungapport 9 9 Tempo in, avslut 
(Kändes jättebra!) 

Hopp 9,5 10 Snett avslut 
(hmpf, petiga domare 😉 ) 

Stege 10 10 
Platsliggning 10 10
Summa lydnad 241 245 Snitt – 243
Efter lydnaden var det patrullering, där mötte tävlingsledaren för patrullstig upp, ingen mindre än min ”gamla” löjtnant, å genast blev jag tvärnervös!? Egentligen helt utan anledning, det är ju typ 100 år sedan han var min löjtnant och han är jättetrevlig och sådär lite skönt militärisk! Så vi ”gick” inte patrullstig, vi ”framryckte” längs patrullstigen 😉 
Vi hade startnr 2 och första hunden hade bara vindmarkering men ingen ljudmarkering, så det var lite spänt att gå ut på stigen! Spajk jobbar så fint, men är märkligt störd av att det går folk med på stigen!? Något jag aldrig märkt av förut, men det är väl bara att träna mera, vi som ju tränar patrullering så ofta….. (typ aldrig!!!!) 
Vi får efter en stund en fiiiiin vindmarkering, Spajk håller vinden fint och jag är nöjd med den markeringen. Stigen är omväxlande men jag får lite kritik för att jag gjorde för få taktiska halter :/ Det är mitt dilemma, jag är lite för miljöskadad och tänker för mycket på ”lasse i ledet” som går och bär massa utrustning och att göra halter stup i kvarten innebär ju att h*n måste ner i knästående varje gång och för att Spajk ska jobba räcker det att jag bara saktar in och går sakta, men är det tävling så är det! Tack Maja för tips! Jag fick däremot lite beröm för att jag höll ett jämnt tempo, halva sträckan på 12 minuter vilket är exakt halva tiden, taaaaajming 🙂
Andra halvan gick lite fortare så jag var klar efter 21 minuter vilket då var 3 minuter för fort… 
I och med att vi missade ljudet vi också så fick vi bara 6,5 i betyg, vilket iof var 0,5 poäng mer än vad mina medtävlare fick! Ingen av hundarna fick något ljud, så det var inte bara Spajk som var tillfälligt döv 🙂  
Patrullering 6,5 6,5 Inget ljud 
I och med att det är en ganska begränsad skara som tävlar bevakning så var det trevlig sällskap under hela dagen och vi låg alla 4 ganska lika, så det var spännande inför spåret! 
Det är så fina spårmarker i Ljusdal, tallhed och av modell ”salsgolv” helt platt! Iof svårt att orientera sig i, vänder man sig ett varv runt sin egen axel så är man typ vilse!? det finns inga hållpunkter i terrängen utan allt är bara platt!

Nåväl. vi gjorde en fin patrullering, å när jag visste att vi alla 4 låg lika så blev jag för en sekund lite nojjig!! Herregud? Tänk om han inte tog upp spåret alls??? Bakspår är jag ju tyvärr van vid, men TÄNK OM han inte ens tog upp det??

Jag oroade mig helt i onödan! Ett finfint upptag och en stabil halt innan vi sedan fick bege oss ut i spåret. Han spårade fint trots att det var torrt, dock missade vi metallapporten…. Så det var en spänd väntan på de övriga medtävlande! Det var ingen som hade fullt på spåret och så något bakspår.

Patrullering med spårupptag 10 10
Spår 9 9 Metallen saknas
357 357 Snitt – 357 på specialen
Domare special: Maja Dahlin

Ännu mer spänd väntan inför prisutdelning!!!

Det visade sig att vi just den dagen gick segrande ur striden!! Trots en halvdålig special och en medioker lydnad! Vi vann på 600 poäng (Totalsumma 598 602 Snitt – 600) och fick därmed vårt första CERT!!!!

Tänk att man kan bli så glad av ett blå-gult papper!?!?! Herregud, lilla Spajk liksom! 

Nog för att jag har drömt om att någon gång i livet, med någon hund få cert, men att det skulle bli redan! Jag minns när jag precis börjat på brukshundklubben och vi hade spårtävling och den som vann fick ett cert! Dom var ju typ idoler som kunde träna sin hund så bra att dom vann en tävling, och dessutom tagit sig ända till elitklass!

Men med en träningsbar hund så var det tydligen inte så svårt 😉

Jo, klart det är!!!

Jäklar i min lilla låda, vad tårar jag fällt över denna lilla bruna hund! Han kunde inte spåra, han kunde inte gå fot, han vägrade ta metallapporten…ja, listan kan göras lång på saker vi jobbat och kämpat för!

Å elaka tungor kan ju förståss hävda att ”vadå CERT, det var ju bara 4 tävlande” och ”man kommer ju alltid med på tävling” Jo, men just den dagen så hade vi poäng nog för certpoäng och det är ju precis samma lydnad som vilken elitklass som helst, å specialen är minst lika utslagsgivande som vilken annan bruksgren som helst! Det är fritt fram för alla att tävla i bevakning, som vilken annan gren som helst!

Nåväl, när den värsta euforin lagt sig åkte jag mot Sandviken och hittade efter mycket om och men mitt vandrarhem, det låg alldeles gudomligt vackert!

Spajk gillade att det var sandstrand! 
Jag hade köpt med mig en liiiiten flaska in att ha i min ensamhet på vandrarhemmet, men det var ju så fint ute så jag satt en stund ute på deras trädäck och smuttade på mitt vin, åt lite chips och pratade med kära maken som var kvar hemma. 

På söndagen var det dax för elitspår! En prövning för att se om han orkar två tävlingar efter varandra. Å orka gjorde han…. Dessutom spårade han typ 3 km istället för 1,5 km….. på 46 minuter istället för 35…. Vi fick dock köra ett uppletande ändå å det gjorde han såååååå fint! Inte massa spring utan lugnt och fint med bra jämnt tempo genom hela rutan, han plockade alla fyra föremål med god marginal på tiden.  Men vad hjälper det är man varit ute i skogen för länge????

Jag summerade ändå helgen med att vara nöjd, såklart! Vad vore väl annars???? 

Som avslutning en bild från Emma som hon tog på söktävlingen i Ludvika 🙂  
Jag har fått fler bilder av Emma, dom kommer i nått inlägg framöver! 
På återseende! 

Vilken dag!

Vilken underbart härlig dag!
Visserligen tidig, men vad gör väl det? kl. 0445 ringde klockan, kl. 0530 skulle jag vara klar för att blir upphämtad av Camilla för vidare färd mot Kristinehamn och en heldag med Lillemor Edström. Vi, alltså Camilla, Linda, Emelie, Josefin och jag knökade allihopa in oss i Camillas syncro-buss! Det funkade utmärkt och de 4 timmarna ner till Lillemor gick i ett nafs, förutom ett smärre navigationsfel i Vansbro som sånär höll på att förpassa oss till Sälen och inte Kristinehamn…. 
Vi hade tidspassning deLux och kom fram med 3 minuters marginal, perfekt!
Jag hade beställt soligt, varmt och fiiiiinväder, allt var perfekt förutom att någon adderat ”blåst” till väderbeställningen, det blåst snorkallt och massor 🙁 Det spelade ingen roll att solen försökte värma oss… Lillemor har tillgång till en inomhushall, så vi bestämde raskt att vi är ute fram till lunch och sen åker vi in, för det blir ingen kvalité alls på träningen om vi går omkring stela som isglassar!
Lillemor började med att presentera sig lite, hon berättade att hon är vansinnigt noga med detaljer och är ärlig! Jag kände att just det där med detaljer…… Är ju inte riktigt min och Spajks starka sida…. Fort o fel och lite rajraj är ju mer vår melodi, men vi lär väl börja vara noga med detaljerna vi också, det kostar så många poäng med slarv!
Lite hopp och studs har väl ingen dött av, eller??? 

Alla körde en omgång fritt följ för att hon skulle bilda sig en uppfattning om hur vi låg till, det var en härlig blandning av hundar! Josefin med Bamse en lapsk vallhund på 18 månader, Emelie med Axa som också är en lapsk vallhund och tävlar lkl2, Linda med Jersey som är en beagle och också kör tvåan, Camilla och Yoda som kör trean och så då jag o Spajk.
Vårt fria följ gick ”sådär” och Lillemor hade en hel del att anmärka på…. Faktiskt mer saker som behövde utvecklas  än saker som var bra! Jag blev först lite nedslagen och tänkte bara ge upp, men sen tänkte jag att det vore väl attans trist? Så jag bet ihop, torkade tårarna och körde på!
Det visade sig sedan att det faktiskt inte var omöjligt att fixa, som hon sa om Spajk, han vill, han är på och vill vara med dig, det är bara du som har tillåtit och ”släppt” lite på kriterierna! Men med lite krav och noggrannhet så blir det jättebra! Vi började med att analyser hur JAG går, jag skulle gå i samma grundtempo som förut, men jag skulle springa saktare och gå mer ”flytande” i långsam marsch…. Å att gå ”flytande” var förbaskat svårt!!! Jag orsakade allmän skratthysteriattack när jag försökte! Herregud vad vi skrattade!! Jag kunde inte för mitt liv gå sådär sakta å flytande, vi provade en mängd olika stilar, den ena värre än den andra! Vi enades tillslut om att jag ska behålla steglängden men att ta lååååååångsamma långa steg… Allt för att stackars Spajk ska ha en chans att göra rätt! Det blir nog många timmars träning innan jag får till någon vettig variant!
 Jag fick springa, med fullt fokus på att inte springa så fort….. 

Vi lade mycket tid på vårt fria följ, bl.a. fick jag fina tips på positionsträning som vi ska testa! Kul med nya instruktörer som kommer med tips. På kennelträffen fick jag fina tips av Lotta som i kombination med Lillemors kommer göra underverk för vårt fria följ!
Belöningsplacering!

Vår vittringsapportering har ju strulat också, men icke tillstymmelse till strul igår? Han valde så fint ut rätt pinne, utan att plocka upp någon annan och utan att ”sulla” på någon mer pinne än den rätta. Han kom i fint tempo in, även om det såklart kan blir bättre! Vi hoppas att polletten äntligen trillat ner och att momentet liksom har fastnat i lilla kelpiehjärnan.
Såhär glad blir man om man kommer med rätt pinne!
En fjärrdirrigeringsvända hann vi med också och vi fick nya fina tips, kul! Han gör 9 av 10 skiften rätt, men ibland, helt hux flux glömmer han tekniken!? Tror vi helt enkelt får köra lite mängdträning av det där så ordnar det sig.
Vi testade att ha en planka framför i skiftet ligg-stå, funkade fint! 

En sak jag noterat med lilla herr S nu när vi börjat vara ute är att han är så rackarn´s ”på” energin verkar aldrig ta slut och han är spattig och på gränsen till dryg. Detta noterade även Lillemor som sa att ha var en helt annan hund inne och att jag när jag är ute måste ”paketera ihop” all energi på ett vettigt sätt. En utmaning som god som någon!
Jag tackar någon högre makt att han är tyst och inte börjar pipa, för med den energin och på gränsen till stress som han uppvisar utomhus hade LÄTT kunnat rendera i en hel del ljud! Men han är välmöblerad i lilla hjärnan 🙂  
Det var en lååååång dag och strax efter kl. 17 påbörjade vi vår resa norrut igen, alla i bilen, både hundar och människor var trötta men nöjda. Vi hade alla fått med oss lite läxor att jobba med, alla på vår egen nivå av träning.
Vi hoppas kunna åka tillbaka till Lillemor, eller rent av se om det är möjligt att ta upp henne hit någon helg under hösten.
Vi skojar ibland om att Spajk ofta gör nån skum min på bild,
å Camilla tog några bilder som understryker detta, dock inte på alla, men några!  
Men ibland ser han ganska harmonisk ut! 
 Vi hade en härlig dag med många goda skratt, tack tjejer! 
Nu är jag så himla peppad att sätta igång med detaljerna! 
På återseende!