månadsarkiv: november 2016

Dag 2 på utställning! 

Idag var det dag 2 på utställning!

Jag kan ju inte låta bli att tycka det är kul, träffa folk och titta på fina hundar. Sen att domarna och jag ibland har heeelt skilda åsikter, det är en annan sak.

Först ut var fina fröken, som idag fick betyget ”good” vilket i princip inte ens är rastypisk!? Så helt plötsligt har en utställningschampion gått och blivit icke rastypisk… Tyvärr säger det mer om rasens utveckling än om Dizni.

På riktigt blir jag ledsen när jag ser vilka hundar som blev placerade idag (och igår!) de hundar jag tyckte var fina åkte ut så det bara visslade om det. Kvar blev de stora kolosserna som inte orkar en elittävling. Tråkigt!

Nåväl, Dizni skötte sig så fint så fint i ringen och idag var Camilla snäll och fotade oss. Körhallen är hemsk att fota i och dessutom med mobilkamera….så håll tillgodo!


Hon sprang så fint idag, mattes gull! 
Bilden är ju mer rolig än snygg, men kul! Vi håller typ på att bromsa för att inte springa in i domaren, vi springer på ganska raskt jag och fina fröken, en brukshund ska banne mig kunna springa 🙂

Ja, sådär ser tydligen en icke rastypisk rottweiler ut! Om nu undrar….. Dessutom snart 11 år gammal! Undra just hur dom däringa kolosserna ser ut när dom snart ska fylla elva år??? Kritiken idag löd såhär:
11 år gammal, mycket härligt temp, välbehållen veteran men alltför lätt och platt som helhet, behöver betydligt bättre benstomme, bra huvudform, fina mörka ögon, tänder i fin kondition, bra resning, mycket trång i fronten, lagom vinklade bak, rör sig väl med tanke på åldern, fint uppvisad.

Domaren var lite rolig, hon var väldigt petig med hur hunden visades och tillrättavisade flera ägare i ringen, så det var lite kul att hon tyckte Dizni var väl visad, (eller så skrev hon så som plåster på såren för att Dizni var så ful 😉 )

Ja, tänk vad man hittar i sin telefon när den legat obevakad, söta ni är!
Linda förtjänar för övrigt ett extra tack då hon idag dök upp som en räddande ängel när jag skulle in med både Spajk och Dizni i körhallen….. Det är ingen lek kan jag lova! Folk bakom som inte håller avstånd utan låter sina hundar nosa på mina…..INTE OKEJ! Linda visade mina papper och fixade nummerlappar, tack!

Näst ut var Spajk, han skötte sig också finfint i ringen, sprang i sträckt koppel framför mig, vilket jag helt och hållet kan tacka Nicklas för! Det är löpträningen som gjort att Spajk numer vet att han ska trava framför i sträckt koppel. 

Som sagt, ingen höjdarkvalitét på bilderna, men håll tillgodo! Jag tror Spajk tyckte det var riktigt kul att visas upp idag! Ännu en ”broms-bild”….. Ser onekligen kul ut på bild!

Domaren hade lite bekymmer med att Spajk hade öronen mer bakåt än framåt…. Hans ”jag-tigger-godis-min” är ju inte så snygg!  Dizni är så lätt att ställa, Spajk är lite mer trixig att få att stå snyggt, men ibland lyckas vi! Jag tycker det är snyggast att när man ställer hunden fritt, men ibland behöver Spajk lite stöd innan han kan stå fint själv! 

Å sen ska då matte också hålla ordning på sina fötter….. ”ngt överrörliga fotleder” hade det nog stått i min kritik 🙂   

Nåväl, Spajk var idag väldigt rastypisk! Han fick exc och ck. I bästa hane placerades idag Frank före oss! Så det var ombytta roller från i går.

Såhär löd kritiken om Spajk:
6 år gammal, leverfärgad, maskulin hanhund, glad och livlig, bra huvudform, lagom stora öron, saknar lite hår runt ögonen, bra bett och tänder, kunde ha något mer hals, aningen tung i fronten, bra benstomme och kropp, aningen knappa bakbensvinklar, bra pälskvalité, rör sig med bra steg. 

Det är så kul med kelpie, det var sammanlagt 5 anmälda idag och vi alla fem hade våra stolar/burar bredvid varandra. Pratade om rasen och hade allmänt trevligt!

Nu har vi tävlat färdigt för i år, nu väntar nya planer för 2017! Lite vila och lite lågfart på träningen, men jag har en plan 🙂

På återseende!

Utställning!

Idag var det utställningsdax!

Ja, jag veeeeeet att båda mina hundar har sina cert och är champions, men jag råkar tycka att det är lite kul att umgås med likasinnade trevliga människor en hel dag! Dessutom på hemmaplan, så jag kunde helt sonika promenera till körhallen idag! Särskilt som att vi just nu bara har en bil, jag råkade krocka med en älg förra veckan, så ena bilen står på bilmetro i väntan på skadebesiktning, dumt och drygt.

Först ut var Spajk och han skötte sig exemplatiskt i ringen!? Sprang i sträckt koppel framför mig och stod hyffsat snyggt och stilla, inte illa!

Hade hört att domaren var av den snålare sorten, så döm om min förvåning när Spajk fick exc OCH ck! Det betyder alltså att han är väldigt rastypisk och dessutom håller certifikatskvalité, skam vore väl annars när han är champion 😉

Spajk fick ställas mot Frank i kampen om bästa hane, där drog Spajk det längsta strået idag! Han slutade alltså som bästa kelpie för dagen! Tjohoooo!

Såhär skrev domaren om Spajk (jag måste ju säga att han låter mycket snyggare i kritiken iän i verkligheten….)
Fina proportioner och substansfull, vackert huvud med kraft i nospartiet, välplacerade öron, saxbett, bra hals, välmusklad rygg, bra kors, välvinklad bak, en tanke rak överarm, mycket fin volym i kroppen, sunda rörelser fram och tillbaka, rör sig ekonomiskt med vägvinnande steg, bra färg, tappat lite päls men ändå bra kvalitet.
championklass, exc, ck, BIR
Domare: Svante Frisk

Sen var det lååååååång väntan innan Dizni skulle in. Jag satt under tiden och faktiskt förfasades över alla rottweiler, många av dom var stora som hus. En hund av den storleken kan omöjligt orka en hel elittävling i någon av våra bruksgrenar! Det märks också att rasen inte har några bruksmeriter då det av nästan 40 rottisar bara var typ 4-5 i bruksklass. Det är oroväckande! Det syntes också skillnad på de hundar som ställdes i bruksklass mot de i öppenklass, rasen är ju för sjutton på väg att bli två raser! En brukshund som är just en brukshund och en exteriörhund som bara används till utställning! Jättetråkigt! Jag känner ett par riktigt trevliga föriga och arbetsvilliga rottisar, men alla dom hade åkt ut idag för att de varit för ”tunna”. Var är rasen på väg????

Nåväl, jag hade inga större förhoppningar när jag gick in i ringen med fina fröken, mycket riktigt, vi åkte ut på ett very good.

Såhär löd hennes kritik:
Ädel i modellen, lite högbent, feminint huvud, saxbett, bra uttryck, fin hals, bra rygg som kunde varit hårdare, goda vinklar bak, skulle ha mer förbröst, djupare kropp, öppen vinkel fram, går trångt bak, lite löst fram, rör sig harmoniskt värdigt för sin ålder, hård päls, skulle varit med kraftfull alltigenom därav priset.
Veteranklass, VG
Domare: Svante Frisk

Sen var det ytterligare lite väntan innan finalen där ju jag och Spajk skulle in, jag hade inga förhoppningar där heller då kelpie´s inte ”brukar” bli placerade i BIS-finalen, mycket riktigt blev vi oplacerade… Men Spajk skötte sig helt exemplariskt!! Helt ljuvlig att springa med och att visa för domaren!

Ja, utställningen är i allra högsta grad en bedömningssport, men det är så mycket mer! För mig är det viktigt att hundarna klarar miljön, det är stundtals högljutt och det är mycket folk och hundar. Hundarna ska klara hanteringen av en främmande människa och kunna visa sig från sin allra bästa sida de få minutrarna de är inne i ringen.

Nu slöar vi i soffan och laddar för ännu en dag i vänstervarvet i morgon!

Hej svejs, grus och gnejs!

 

Då kör vi igen! 

Dåså, då är vi igång igen!

Söndagsträningen har startat för säsongen, detta år i Leksand. Ett fint nybyggt ridhus, samma fina mjuka underlag som i körhallen här i Rättvik. Tyvärr är ju Rättviks kommun så ogästvänliga och tillåter inte regelbunden hundträning i körhallen, helt sjukt om ni frågar mig! En förening på drygt 300 medlemmar som INTE får nyttja en kommunal anläggning? Men strunt samma, nu får ridklubben i Leksand våra pengar när snål-Rättviks kommun inte vill ha oss där! Sådeså!

Nåväl, först ska jag hiva in lite präktighetspoäng 🙂 Idag har både jag och Nicklas varit lediga, en hel ledig dag tillsammans!? Vi satte en rasande fart och har hunnit sätta upp lite tavellister och fixa våra telldus-styrda lampor via wifi och så har vi ägnat ett par timmar åt skovård! Lukten av skofett var bedövande när vi gnodde och putsade, så skönt när det är gjort. Enda smolket i bägaren är att jag upptäckte att mina kära Lundhags inte mår så bra…. Vet inte vad som hänt? Men det ser ju ut som att skaftet ”satt sig” och därmed nött hål på lädret i vecket som bildats, jag har mailat till Lundhags för att se om det går att laga eller om jag måste köpa nya, jag vet inte hur deras service är? Jag köpte dom i april 2012, så dom är ju inte direkt lastgamla. Jag har visserligen gått många mil i dom, men mer än 4 år ska de väl ändå hålla!


Den samlade vårdade skaran av skor! Kolla paret längst upp till vänster! Inköpta 2002, bara läder i skaftet och med lädersnören, mmmmmm! Så sköna! Nu efter min halluxoperation så kan jag ha dom igen, ingen är gladare än jag! Det kan ju tyckas lite konstigt att ha två par Lundhagskängor, men de röda som nu är trasiga har jag bara på sommaren med två par tunna strumpor i, de andra har jag på vintern med lite tjockare strumpor i.

Nåväl, det var inte det jag egentligen skulle skriva om! Jag skulle ju blogga om att vi är igång igen med vår träning. Nu har vi lämnat lydnadstugget bakom oss och satsar på brukset igen, så roligt! Idag raketstartade vi med att köra framåtsändande, och då det svåraste av allt…. att gå saaaaaaaakta….


Försöker berätta för Spajk att man måste vila lite mellan passen…. Det går sådär bra!? Som sagt, vi tränade att gå sakta… riktigt sakta, typ i skritt!

Vi har inte tränat detta på länge, så det krävdes lite påminnelse att verkligen gå sakta. Sen kommer det riktigt svåra och det är bryta av från galopp till att gå sakta, att springa fort är lätt, att gå sakta är lätt men att kombinera dessa två är vääääääääldigt svårt i en liten kelpiehjärna 😉

Vi tränade också tungapportering, vårt dilemma är att han har fullt ös ut till apporten, men med 3 kg i munnen vill han ogärna galoppera, så jag får hitta något bra sätt att jämna ut tempot, för som det är nu kommer vi få betygsneddrag för ”ojämnt tempo”. Iom nya regelrevideringen så ska kelpie bära 3 kg istället för som nu, 2 kg, jag tycker inte att det är så mycket att bråka om, på FMM skulle ju alla hundar oavsett storlek bära 4 kg!

Vi hann med några vändor vänstervarv också, det vankas utställning till helgen! Både herr studs och fina fröken skall ut och springa åt vänster 🙂

Det var allt för nu! Tack o hej, leverpastej!

PS. jag lovade ju Spajk att få säga några ord också! DS.

Tja! Spajk här! Jag vet att min matte är heeeeelt kass på att uppdatera hemsidan och så, hon säger att fäjsebok går fortare, himla trams! Fäjsebok har ju bara massa reklam och dumheter! Jag vill ju ha ett eget ställe som bara är mitt och då är det ju bloggen som är min plats i cybervärlden, jo, jag vet, Dizni är med här också, men hon tar ju inte så stor plats! Förutom när hon ligger i soffan, för DÅ tar hon plats, det blir knappt någon plats över till mig!? Sen morrar hon lite otäckt när jag försöker sno åt mig ett hörn… Lite bitchig är hon allt, den där fröken rottweiler…. Men jo, vad jag egentligen vill säga är att jag lovar att ha lite bättre pli på matte när det gäller bloggen! Om ni lovar att läsa så lovar jag att skälla på henne om hon inte uppdaterar ofta, deal?

 

2016…..

…börjar närma sig sitt slut!
Året borde jag såklart sammanfatta med ett underhållande, piffigt litet inlägg, kryddat med filmsnuttar och bilder. Eller kanske låtit Spajk författa ett inlägg? Han är ju rätt bra på att skriva, den lilla rackaren! Men nu blev det ett helt vanligt, ganska tråkigt inlägg som sammanfattar ”hundåret” 2016.

Det stora målet med året var ju att bli lydnadschampions. Men icke sa nicke, vi har inte ens ett ynka förstapris i eliten!

Jag bestämde mig ju för att bara satsa på lydnaden i år, det gick väl lite sisådär, jag fuskade lite och körde DM i spår och bevakning.

DM i spår blev godkänt resultat, inte mycket att säga om det, vi hade ju inte direkt fokus på brukslydnaden, spårade gjorde lilla hunden så fint som han brukar göra!

Vad gäller DM i bevakning så var vi två startande och vi var på tävlingsdagen det bästa ekipaget.
img_7052.jpg

Vinner man DM får man åka till FMM, vilket vi gjorde, jag och Spajk. Mikaela hade också kvalificerat sog och lånade hund och startade, så himla strongt gjort! Vi hade tränat duktigt och kände oss så himla taggade, men även där blev det platt fall….. Femte bästa lydnaden och bra uppletandemomenten räcker ju inte långt när själva huvudmomentet inte sitter! Vi slutade på 23:e plats. Men roligt hade vi, vilket inte skall underskattas i sammanhanget!

Men åter till målet då….

Till alla er som har en lydnadschampion hemma kan jag bara säga att jag beundrar er! Så otroligt bra jobbat! För attans vad svårt det är!!!!

IMG_1564
Jag har inte fotat några nya bilder, det blir lite favoriter i repris!

Jag vet att vi har en hel del brister i detaljerna i våra moment, vilket enbart beror på att jag slarvat vid inlärningen. Att tänka ”lite snett är också rakt” ger inga höga lydnadspoäng! Vi har tävlat mååååånga gånger under året och som bäst varit typ 9 poäng ifrån förstapris, men det räcker ju inte!

Vi har dessutom varit vansinnigt ojämna i momenten och nollat än det ena än det andra momentet. Om det funnits en röd tråd kunde vi ju attacktränat just det momentet, men icke! Vi har nog under året nollat alla moment förutom fritt följ!? Dock inte på samma tävling såklart…. Någon form av bedrift??

Många säger ju att det är avdressyr att tävla, men inte för Spajk, han går definitivt inte ner sig på tävling, han är lika alert som vanligt och jag har hittat rätt knappar att trycka på för att lotsa honom igenom ett helt elitprogram. Även om vi nollat moment, så är han pigg och glad vilket jag tycker är positivt!

Men varför funkar det då inte på tävling? Bra fråga! Det är ju jag som är den stora boven i dramat, jag gör misstag på tävling, ex vet jag inte hur många gånger jag lagt honom utanför rutan?! I övriga moment är det jag som tränat på fel sätt, Spajk gör så gott han kan!

IMG_1578

Nåväl, nog pratat om våra misslyckanden! En klok träningsvän sa ”Men tänk vad du har lärt dig massor om hur ni fungerar på tävling” och ja, det har jag ju gjort.

Jag är sällan ohanterbart nervös, mer liksom laddad inför tävling och jag tycker det är kul att tävla, annars hade jag ju gett upp för länge sedan.

Vi har nog aldrig tränat så mycket som i år, ett gott gäng på klubben som nu alla får starta elitlydnaden, även om alla inte gjort det än. Men är man på samma nivå så har man så stor nytta av att träna tillsammans! Man vet liksom vad som krävs och är beredd att ge av sin egna tid för man vet att man får tillbaka. Väl investerad tid om ni frågar mig!

IMG_0703

Men något annat roligt som hänt under året är ju Spajk och Chillas valpar! Ett så skönt gäng! Har en grupp på fb där de frikostigt delar med sig av bilder och filmer, det är verkligen ett kanongäng valpköpare Lisa hittat. Ska bli så kul att följa dom genom livet, nu väntar ju röntgen och mh under 2017.

Chilla och Spajk med reg.nr.

Med fina fröken har det varit lite upp-och-ner, hon är ju lite till åren och fyller 11 i mars. Hon har varit lite halt, både fram och bak och höger/vänster. Det ordnar sig alltid med några dagars vila, men det märks att hon tar längre tid på sig att återhämta nu än tidigare. Hon stuffar runt på promenader och tigger godis helt ohämmat.

 Ja, det var allt för nu, om jag skulle lova bot och bättring på bloggfronten skulle jag ljuga….. Men det är avkopplande att sitta och skriva, så vem vet? Kanske det dyker upp inlägg lite oftare än en gång i halvåret framöver?

Hej svejs, grus och gnejs!