Spajk funderar och spekulerar

Tjeeeeeena! Spajk här!

Jag har snott mattes blogg  *moahahaha*

Men jag är ju å andra sidan en kelpie liiiite utöver det vanliga, så varför skulle inte jag kunna blogga!? Jag menar, att hålla kolla på matte är ju bara det berättigat till medlemskap i Mensa, MINST! Herregud, hon säger att jag gör saker fort och fel och säger ibland att jag har mer ben än hjärna, å JA, jag har fyra ben men bara en hjärna, så det kan ju typ ALLA räkna ut att fyra är med än en?! pft, matte säger att hon är mattelärare, men jag vet inte jag!?

Nåväl, matte går omkring här hemma och säger att hon är sjjuuuuuuk, hon hostar och snorar så det blir lika mycket snor som rottweilerdreggel, typ!

Vi har iaf typ inte tränat alls på eeeeevigheter!? Å vi som ska tävla på söndag, men det får väl i vanlig ordning bli jag som styr upp det hela….

Sist vi tävlade så råkade jag skälla lite när jag inte skulle och matte säger att det var just det yttepytte lilla skallet (jag hörde ju att tävlingsledaren tääänkte säga ”kommendera”) kostade oss ett cert?!? Jag fattar inte riktigt, mina cert brukar jag ju få för att jag är snygg, men nu sa jag minsann vara smart också!? Jaja, matte är ju varken snygg eller smart så det är ju en evinnerlig TUR att jag är båda *hihihahahaihihihihihi*

Nåväl, när matte och husse var på sol -och badsemester med massa körfantaster så gick det minsann ingen nöd på mig! Jag fick vara hos min favvo-hundvakt Anna-Britta!!

Anna-Britt lät mig låna hennes dator, så jag har skrivit en liten dagbok, observera nu att Anna-Britta LÅNADE mig sin dator, mattes får jag minsann sno när hon inte ser 😉

Nåväl, jag tänkte nu såklart passa på att delge er min lilla dagbok, så kära läsare, läs och begrund!

Mitt liv som hund 7—16 september 2013.

Vad Jag Spajk har funderat, tänkt och upplevt

Jag kände på mig, när dom packade, att den här resan var inte för mig. Inga grönkläder. Matte piffade sig på fransarna och filade fötterna. Ja, ja det kanske hon gör när vi skall ut och försvara landet också, jag vet inte så noga.. men det hängde i luften att det här var något annorlunda.

Så dök hon upp den där tvåbenta.. Anna-Britta. Jag har varit hos henne förut innan Dizni gick i pension och jag var ”för liiiten” att vara med på övningar, Bah! Men jag minns att det var rätt OK att vara med henne så jag hoppade glatt in i hennes gamla Volvo och tittade faktiskt inte ens åt husse o matte där de stod o vinkade och sa att: -Han kan väl sakna oss lite i alla fall. Det kunde de gott ha!!

Nu åker vi till stugan sa hon. Jag tyckte att jag kände igen det. Å nog kände jag igen mig när jag kom dit. Den gamla bollen som jag punkade redan vid mitt första besök,  2011 tror jag att det var, den fanns kvar. Lagom tom och tillplattad för att vara bärvänlig. Jo då, här kan jag nog trivas några dagar tänkte jag.

När vi kom dit var det redan folk där. Magnus och Erling hette dom. En stooor farlig traktor hade dom med sig som dom körde park med. Jag tyckte inte att den var stor och farlig med det tyckte A-B. Så jag fick vackert sitta i lina när de jobbade, men det gjorde inte så mycket, för när traktorn vilade så höll jag de tvåbenta igång med bollen. Kasta boll, hämta boll, söka boll.. dom sa jag var såå trevlig och duktig OCH förståndig.  Hmm tror nån´ det, man är väl en Spajk.

Nästa dag var det kul att gräva ner saker i parklasset som dom flyttat till uthuset. A-B jobbade ju med att få nån ordning på det så jag hjälpte till efter bästa förmåga. Men jag tillstår att hon roade mig med min punkade boll med jämna mellanrum. Hon är rätt hyfsad lektant faktiskt. MEN SPÅR ÄR HON USEL PÅ!!!!

Spår: Jag fattade direkt varför hon stängde in mig i stugan. Jag hade ju sett kassen o selen o linan även om hon trodde att hon smög med det.
Så tog hon ut mig direkt efter att hon lagt spåret!! Jag hörde nog vad ni sa till henne.. hur det skulle gå till. Men hon sa att OK jag vet att det inte är helt rätt det här men jag vill bara se hur det går till, på ett ungefär. Visst, jag spårade jätteduktigt men bommade givetvis första (plastflaskan) för den hade hon ju bara kastat lite lätt men nästa markering där hade hon ju stått å ”grötat runt” ett bra tag. Nåja 9 av 11 med en amatör är ju rätt hyfsat tycker jag. Men, HON har mycket att lära. Hon tyckte det var kul och imponerande i alla fall. Gav mersmak sa hon.

Ved: har jag hjälpt till med att bära, inte alltid i rätt rikting..men iallfall. Den skulle visst in i ve´bon och inte ut. Men så vadddå det var ju så många pinnar därinne ändå.. och jag tillstår att hon roade mig med min punkade boll med jämna mellanrum.

Sjön: Det är kul med vatten. Redan första prommisen markerade jag att jag ville nåt när vi gick förbi vid utflödet. Jag klev försiktigt ut i vattnet och tittade uppfordrande på henne, men hon fattade noll. Trodde jag ville svalka mig.

Senare blev det lite fart på henne och mig. Jag låg och pulade med min punkade boll när hon plötsligt kastar ut ett kolnat vedträ i vattnet (hon höll på med att göra upp eld i pannmuren) DET måste jag ta, tänkte jag. Men det var inte så lätt. Ca en halv meters nivåskillnad mellan fast mark och vatten… det kändes rätt läskigt och ingen vidare coachning fick jag heller.. där fick jag stå å glo på pinnen säkert 10 min eller mer. Några förslag på bra ställen att gå i på gav hon, men tusan så läskigt det var. SÅ PLÖTSLIGT bestämde jag mig.. jag är ju en Spajk. Plask ut!! Till A-B´s överraskelse.

Så var jobbet/leken i full gång. Plask ut.. simma..hämta..leverera (slarvigt), men hon krävde faktiskt inte så mycket heller (slarvigt av henne), skaka torrt.. på´t igen. Så vansinnigt roligt var det så A-B var tvungen att avbryta det hela med hänvisning till att jag kunde få vattensvans.

Ingen fara tyckte jag då jag älskar att bli torkad. Det tyckte A-B var en bra kombination. Och nå´n vattensvans blev det inte. J trots flera vattenbad.

Bollen: Får mig att visa en del av mitt stora förstånd. Hon blir så imponerad av att jag vet skillnad mellan att i ena sekunden tävla med henne då hon låtsas jaga mig och vilja ta bollen och i andra sekunden villigt lämna över den inför ett vänligt och viskande tack. Bollen hade vi mycket roligt med hela tiden. Fånga och söka. Jag tröttade faktiskt ut henne då å då. Nej nu räcker det. NOG hette det.

Promenad: Jag fick oftast springa lös. Det finns många bra ställen att göra det på i Östbjörka och efter gamla kalkbanan mot Stg. Återigen fick jag visa mitt förstånd. Hitta en pinne sa hon, och det gjorde jag snabbt. Den kunde vi ha mycket roligt med på en promenad. Särskilt när vi kom fram till åkrar å ängar. Men när jag föreslog en björkstam på ca 1,5 meter så stupade det på sin egen orimlighet.

Hon gillar väldigt mycket att det räcker med att i samtalston säga kom o ta kopplet eller helt enkelt bara visa kopplet. Jag kommer ju som ett skott villig att hänga med på villkoren. Som hon säger- Det kan komma bilar.. Vi måste akta oss för bilarna.

Åthutning: Jag blev distraherad av två ettriga små pudlar som stod i sin hundgård o gläfste. Jag lade mitt muskelpaket framåt med skall. Då var det minsann ingen samtalston A-B använde. Det var brösttoner som kom ur strupen på henne. Jösses va snopen jag blev och liiiten. Pytteliten.. men sen blev det bra igen efter ca 20 meter. Så var vi kompisar igen.

Gurka o äpplen: Om jag blev snopen av brösttonerna så blev hon snopen när jag gillade gurka. Jag skall tala om en hemlis.. hon pallade äpplen när vi var ut och gick, visserligen hos sin syster, som inte var hemma men även hos Anders Bjernulf som inte heller var hemma och absolut inte är hennes syster, men skruttarna var goda

Mathållning: Hon var nästan löjligt noga med att ni inte skulle få tillbaka en tjockis. Hundögon är ju så lätta att falla för. Jag har tålmodigt väntat under bordet och vad har det tjänat till..? En aväten o skrapad tallrik som jag har fått för-diska … men åter igen skall jag tala om en hemlis… jag har fått små bitar av bröd med skinka och t o m några rejäla spillbitar av oxfilé. Jo då..

Plötsligt blev hon galen:  Där stod hon och diskade, lääänge,  jag tyckte det började bli lite tråkigt. Uppmärksam som jag är såg jag att hon stod beredd att kasta något. KUL tänkte jag!!.. MEN nej inte så kul. Jag kom i vägen för, som tur var, sista sköljvattnet. Hon var snabb fram med handduk och ursäkter. Jag aktade mig väldigt noga sedan. Så fort hon kom med sista sköljvattnet till jasminbusken sprang jag åt andra hållet. Men visst fattar jag att det var ett misstag.

Vilat, sovit, vaknat o myst:  Har vi också gjort. Jag kommer ihåg de första gångerna jag var hos henne när jag var liiiiten. Hon trodde att jag skulle kunna mysa som jag gjorde med er hemma. Hon hade ju sett på bild och hört. Men jag minns att jag inte vågade riktigt. Jag kände ju inte människan.  Det gör jag nu. Jag har frejdigt delat 80 cmsängen 8 av 9 nätter (den nionde natten delade vi 120 cm säng) Jag ligger gärna på huvudkudden och summerar dagen som varit eller dagen som skall komma. Hon tycker att det är trevligt.

Hemma i Fromhem igen:  Borta bra men hemma bäst. Visserligen har jag varit hemma rätt mycket under veckan, men det har fattats något. Men idag när jag kom hem… Jag såg direkt att bilarna var borta. Jag kände att ni gått där alldeles nyss. Jag visste att ni hade kommit hem när jag kom in. Alla dofter, resväskan.. men jag gick som vanligt in i mitt rum och fick frukost. Sen lade jag mig och väntade……… på något gott.


Ja, som ni förstår så gick det absolut ingen nöd på mig, för mig får matte och husse gääääärna åka bort fler gånger, iaf om jag får vara hos Anna-Britta! Sen gööööör det ju för all del inget att få lite semester från trattfia, för det är rackarn´s vad hon är märkvärdig med den där jäkla tratten!! Men husse säger att det är praktiskt när hon har tratt, för då kan hon inte stjäla nån mat *moahaha* Hon är inte lika väluppfostrad som jag, för jag får faktiskt komma upp på en stol vid bordet och sitta tillsammans vid middagen, medans hon får ligga på golvet, sådeså!

Nej, nu dax att sätta fart!

studs och puss på nosen till er!

 

2 reaktion på “Spajk funderar och spekulerar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *