2016…..

…börjar närma sig sitt slut!
Året borde jag såklart sammanfatta med ett underhållande, piffigt litet inlägg, kryddat med filmsnuttar och bilder. Eller kanske låtit Spajk författa ett inlägg? Han är ju rätt bra på att skriva, den lilla rackaren! Men nu blev det ett helt vanligt, ganska tråkigt inlägg som sammanfattar ”hundåret” 2016.

Det stora målet med året var ju att bli lydnadschampions. Men icke sa nicke, vi har inte ens ett ynka förstapris i eliten!

Jag bestämde mig ju för att bara satsa på lydnaden i år, det gick väl lite sisådär, jag fuskade lite och körde DM i spår och bevakning.

DM i spår blev godkänt resultat, inte mycket att säga om det, vi hade ju inte direkt fokus på brukslydnaden, spårade gjorde lilla hunden så fint som han brukar göra!

Vad gäller DM i bevakning så var vi två startande och vi var på tävlingsdagen det bästa ekipaget.
img_7052.jpg

Vinner man DM får man åka till FMM, vilket vi gjorde, jag och Spajk. Mikaela hade också kvalificerat sog och lånade hund och startade, så himla strongt gjort! Vi hade tränat duktigt och kände oss så himla taggade, men även där blev det platt fall….. Femte bästa lydnaden och bra uppletandemomenten räcker ju inte långt när själva huvudmomentet inte sitter! Vi slutade på 23:e plats. Men roligt hade vi, vilket inte skall underskattas i sammanhanget!

Men åter till målet då….

Till alla er som har en lydnadschampion hemma kan jag bara säga att jag beundrar er! Så otroligt bra jobbat! För attans vad svårt det är!!!!

IMG_1564
Jag har inte fotat några nya bilder, det blir lite favoriter i repris!

Jag vet att vi har en hel del brister i detaljerna i våra moment, vilket enbart beror på att jag slarvat vid inlärningen. Att tänka ”lite snett är också rakt” ger inga höga lydnadspoäng! Vi har tävlat mååååånga gånger under året och som bäst varit typ 9 poäng ifrån förstapris, men det räcker ju inte!

Vi har dessutom varit vansinnigt ojämna i momenten och nollat än det ena än det andra momentet. Om det funnits en röd tråd kunde vi ju attacktränat just det momentet, men icke! Vi har nog under året nollat alla moment förutom fritt följ!? Dock inte på samma tävling såklart…. Någon form av bedrift??

Många säger ju att det är avdressyr att tävla, men inte för Spajk, han går definitivt inte ner sig på tävling, han är lika alert som vanligt och jag har hittat rätt knappar att trycka på för att lotsa honom igenom ett helt elitprogram. Även om vi nollat moment, så är han pigg och glad vilket jag tycker är positivt!

Men varför funkar det då inte på tävling? Bra fråga! Det är ju jag som är den stora boven i dramat, jag gör misstag på tävling, ex vet jag inte hur många gånger jag lagt honom utanför rutan?! I övriga moment är det jag som tränat på fel sätt, Spajk gör så gott han kan!

IMG_1578

Nåväl, nog pratat om våra misslyckanden! En klok träningsvän sa ”Men tänk vad du har lärt dig massor om hur ni fungerar på tävling” och ja, det har jag ju gjort.

Jag är sällan ohanterbart nervös, mer liksom laddad inför tävling och jag tycker det är kul att tävla, annars hade jag ju gett upp för länge sedan.

Vi har nog aldrig tränat så mycket som i år, ett gott gäng på klubben som nu alla får starta elitlydnaden, även om alla inte gjort det än. Men är man på samma nivå så har man så stor nytta av att träna tillsammans! Man vet liksom vad som krävs och är beredd att ge av sin egna tid för man vet att man får tillbaka. Väl investerad tid om ni frågar mig!

IMG_0703

Men något annat roligt som hänt under året är ju Spajk och Chillas valpar! Ett så skönt gäng! Har en grupp på fb där de frikostigt delar med sig av bilder och filmer, det är verkligen ett kanongäng valpköpare Lisa hittat. Ska bli så kul att följa dom genom livet, nu väntar ju röntgen och mh under 2017.

Chilla och Spajk med reg.nr.

Med fina fröken har det varit lite upp-och-ner, hon är ju lite till åren och fyller 11 i mars. Hon har varit lite halt, både fram och bak och höger/vänster. Det ordnar sig alltid med några dagars vila, men det märks att hon tar längre tid på sig att återhämta nu än tidigare. Hon stuffar runt på promenader och tigger godis helt ohämmat.

 Ja, det var allt för nu, om jag skulle lova bot och bättring på bloggfronten skulle jag ljuga….. Men det är avkopplande att sitta och skriva, så vem vet? Kanske det dyker upp inlägg lite oftare än en gång i halvåret framöver?

Hej svejs, grus och gnejs!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *