Träningsmotivation, eller motivation på det stora hela!

Jo, så var det ju dethär med motivation, att hålla igång bloggen…. Det är ju vansinnigt kul att skriva och när jag väl sitter här så bara flyter fingrarna över tangenterna! I särskilt gynnsamma stunder, som nu, med en kopp kaffe och spotify som spelar julmusik, ja DÅ är det inte svårt!

Men annars kan det väl vara ”sådär” kul…. jag önskar ju att min blogg vore en källa till inspiration för andra, ett ställe där man kikar in och får sig en tankeställare, en god idé eller helt enkelt bara ett litet skratt! Men då lär jag nog skriva något mer inlägg en typ ett i månaden 🙂 Nåväl, tur det finns andra bloggar som uppfyller ovanstående!

Vi går ju in i lite lågsäsong nu….som anställd i svenska kyrkan så har man lite annat att pyssla med, jobbet tar lite mer tid än vanligt, om man säger så! Men kul är det! Så rackarns roligt att det inte går något att det blir lite stiltje på hundfronten….. Spajk och Dizni behöver vila ockå! Nu är det ju inte så att vi inte gör något alls! Men det blir inte så frekvent som annars.

Framåtsändande, detta moment som är så roligt, men så svårt! Spajk är asduktig på att gå rakt fram, han kan springa fort rakt fram…. men sen att liksom få domdär att gå ihop är inte vår grej! Vadå stanna??????? Jag tror seriöst jag ska lära honom räkna till 9! För efter just 9 galoppsprång ska han bryta av till skritt. Det var kloka kennelmamman Maria som lärde mig att just 9 galoppsprång är perfekt. Synd bara att hon inte lärde Spajk räkna redan i valplådan 😉

Nu testar vi target, men jag är inte säker på att han verkligen förstår att det hänger ihop med bromspunkt, han galopperar dit fram och ställer sig och när jag fortsätter gå så går han i rätt riktning, men jag tror fortfarande inte han fattar VAR han ska bromsa utan springer dit targeten är. Jag vill ju att han ska ha en rumsuppfattning och en kroppskänsla för NÄR han ska bromsa! Typ alltså räkna galoppsprången 🙂


Nåja, vi ger oss inte så lätt! Jag tror också på att ställa ”ihop” gruppen lite, så det blir tydligt för honom att han närmar sig gruppen och sedan flytta isär dom!?

Det har varit lite bildtorka på träningarna, så jag slänger in lite mobilbilder på ”Villa Fromhem” i adventstid!

Stryka, är kul med bra strykjärn och med stärkelse blir det ännu finare! Den vita duken har nu legat på köksbordet i flera veckor utan att bli smutsig!? Det måste vara någon form av rekord…

Vår fina julkrubba! Inköpt på en av resorna till Jerusalem, de vise männen är på väg…. 

Sen vet ni, att man har saker som har ett högt affektionsvärde! Vi har den finaste av alla ljuslyktor 🙂 Det är systerdottern Tuva som gjorde den på förskolan och som sedan dess sprider glädje i huset! De andra två har också en historia, men den tar vi en annan gång

Ett nyinköp! Den blev precis perfekt i storlek! 

På vårt lite röriga kontor står dessa adventsljusstakar… De är inköpta 20/11 1995 för det hutlösa priset 98 kr styck! Hur vet jag det? Jo, det har min kloka pappa skrivit på kartongen! Jag fick dom i namnsdagspresent 22/11 1995 då jag bodde i studentlägenhet i Västervik! 

Sen den eviga diskussionen om ljusstakarna skall stå MITT i fönstret eller på sidan? Jag tycker det är snyggare när hela ljusstaken syns utifrån…

Vårt nyinköpta nät! Det blev så fint när det hänger i spaljén utanför sovrummet! 

Å så ännu en namnsdagspresent! Fast denna ängel har jag fått av mormor och morfar, det är mååååånga år sedan! Både jag och systeryster fick varsin som så fint hängde i våra rum hemma på Flädervägen, nu hänger de i familjen From och familjen Milde! 

Ja, det var väl allt för nu!

Tack och hej, leverpastej!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *