Funderingar, icke hundrelaterade!

Ja, jag är ju som det så fint heter på mitt examensbesvis, ”Lärare i grundskolans tidigare år, förskola, förskoleklass och fritidshem” Tjusigt va??

Med andra ord är jag lågstadielärare, men får jobba på fritids och dagis också. De ämnen jag är behörig att undervisa i borde vara svenska och matte, men det vet man ju inte riktigt säkert förrän skolverket sagt sitt utifrån deras dagsform, ironsik? Ja, lite! Men detta med lärarlegitimation verkar vara en soppa av guds nåde! Jag har ännu inte ansökt, men ska väl kanske göra det…snart….. Det framgår alltså inte av mitt examensbevis vilka ämnen jag är behörig att undervisa i?!

Jag vet dock att jag INTE får undervisa i, idrott, SO, NO, engelska, bild eller musik…. Intressant när typ alla lärare i årskurs 1-6 unervisar i samtliga ämnen?! Jaja, vi får väl se vad jag får undervisa i när jag ansöker om legitimation.

Iaf så har jag ibland funderat över mitt val av yrke…. Jag ska väl villigt erkänna att jag inte varje dag studsar upp ur sängen med ett leende, det händer då och då att jag bara känner att jag vill göra nått heeeelt annat, frågan är bara vad??? Jag räknade ut innan höstterminen att jag jobbat sammanlagt 8 år inom ”skolvärlden” först på fritids i Kolbäck, ett helt underbart ställe, om vi inte flyttat hade jag lätt jobbat kvar där, jag trivdes jättebra! Lokaler, kollegor och elever, allt var jättebra! Jag vet nu att skolan är flyttad till ett annat ställe, men vad jag kan utläsa på hemsidan jobbar en hel del av folket kvar! Undra hur det varit om jag jobbt kvar??

Sen flyttade vi ju hit, jag började jobba på en skola centralt i Rättvik, trivdes bra med min närmsta kollega, Anne, hon och hennes sambo hade då en schäfer så Anne blev dessutom porten in till brukshundklubben. Anne och jag ses då och då och vi har fortfarande lika roligt ihop! Anne jobbar kvar i centrala Rättvik och så jag då uppe i Boda, alltså kollegor igen! Anne och familjen har dessutom varit hundvakt åt både Spajk och Dizni!

Efter att ha kamperat ihop med Anne blev jag springvikarie, fördelen var att jag hann se typ alla förskolor i kommunen, vet numer exakt var jag ska placera ev. egna barn! Jag gillade att vara vikarie, dock lite svårt att planera dagarna, men jag tror att jag har lätt att anpassa mig och känna mig hemma, så det var helt okej att byta arbetsplats flera gånger i veckan.

Tiden som springvikarie blev sedan till en vända värnplikt, DP07! 3 intensiva månader i Falun, av bara farten fortsatte jag att åka till Falun, men bytte regemente mot högskola, 2 år på campus och1,5 år studier på distans blev sammanlagt 3,5 år. Sen då en varm juli-dag ringde telefonen och jag fick besked att jag fått en tillsvidareanställning i Boda:) Det har nu gått drygt 1 år, och jag trivs 99 av 100 dagar jättebra, men sen infaller då den hundrade dagen då jag funderar över mitt val av yrke….

Jag hade nog inga planer på att bli lärare när jag var lite, då ville jag bli musiker eller polis?! Polis-tanken snuddar jag fortfarande vid, men nej, jag tror inte det är min grej…. möjligtvis som hundförare, men nej, det är nog förmycket elände överlag inom polisyrket…. Tanken på musiker är helt borta, inte ens lite sugen på det, jag njuter gärna av musik, men då framförd av andra!

Frisör då, det ville jag också bli när jag var liten, Ja, jo, men nej….tycker det är kul att gå till frissan, men nej, jag känner inget sug efter det.

I somras när vi snickrade kände jag att jag ville göra något praktiskt med händerna, men hur kul är det att varje dag bygga saker åt någon annan?? För att bli en bra snickare ska man nog verkligen brinna för yrket, inte bara tycka att ”ja, det vore väl kul att snickra lite” Jag får nu vara med på träslöjd 80 minuter i veckan och känner att det är precis lagom!

Så VAD i hela världen skulle jag syssla med om jag inte var lärare? Kanske nån form av service-yrke, turistbyrå?

En annan kategori jag testat är kyrkans värld, å ja, varför inte? Men just när vi bor här är det uteslutet, församlingen här i Rättvik kommer jag aldrig att sätta min fot i, usch å fy! Mora har jag jobbat i, så varför inte? Skulle det dyka upp en tjänst där skulle jag söka! Tjänst i Leksand kunde jag nog haft idag om det inte varit så att jag redan tackat ja till Boda innan jag var på intervju i Leksand, det var ”bara” ett vikariat, så jag valde att dagen efter intervjun ringa och tacka för mig, jag möts då av kommentaren, jaha, det var väldigt synd, du var favorit till att få tjänsten 🙁 Jaja, med facit i hand är jag glad att jag tackade nej.

Vad är det som gör att jag då gillar mitt jobb? Såklart kontakten med ungarna! Ja, jag kallar dom för ungar, heeelt underbara ungar! Att höra deras kommentarer om livet, om skolan och om mig, att dela deras skratt och humor. Såklart att se dom utvecklas och ta till sig nya kunskaper, men det jag lever för är mötet, att varje dag möta deras blick. Individer som jag nu under ett års tid lärt känna, skapat en relation till. Att bygga vidare i trygghet, se dom växa och bidra till deras växande. Nu i år har jag mindre undervisningstid och jag kan focusera på att skapa relationer och bygga trygghet. Förra året var jag mer focuserad på att ”lära” dom massa saker!

Vad gillar jag inte med mitt jobb? Att känna mig otillräcklig, att inte räcka till som människa, att ibland se ungar som behöver tid, men andra ungar kräver också min tid, DEN känsla är inte rolig…  Eller kravet på att allt ska dokumenteras….det som ryker då är ju närvaro, dels tar det tid att skriva, dels blir det lite tanken ”nu måste jag komma ihåg vad som händer så jag kan skriva ner det sen” så det blir 100% koncentration och närvaro där och då.

Saknar jag något i mitt jobb? Jo, jag saknar att få behörighet att undervisa i idrott och hälsa! Det är en tanke som vuxit detta sista år, att få inspirera till rörelse, trots att jag kanske borde bli bättre på det själv *hmpf*

Sen vet jag inte om jag är sådär jättebra som lärare, är kanske lite hetsig i humöret… Men jag gillar det dagliga mötet med barnen, att se dom växa upp till medvetna samhällsmedborgare som tar ansvar för sig själva och sitt agerande.

Så när det hundrade dagen kommer får jag helt enkelt bara bita ihop och tänka att dagen efter 100 börjar det om på 1 igen och då har jag 99 dagar framför mig innan en ny hundrade dag kommer 🙂

Ja, jag vet inte vad jag ville ha sagt med dessa rader, men jag hade ett behov av att ”skriva av mig” och vad annars har man en blogg till? Det är min blogg och mitt utrymme att skriva vad jag vill!

Det var allt för nu, tjingeling!

PS. Grynblandning är en färdig mix av olika grynsorter som man köper färdig i affären! Plättlätt! DS.

2 reaktion på “Funderingar, icke hundrelaterade!

  1. Madelene

    Intressant! Jag går i precis samma tankar just nu, vet inte om jag ska fortsätta på frisörvägen och att åka till Borlänge och jobba känns sådär. Mest för tiden man förlorar men även bensinpriset väger tungt och så tvivlar jag ibland på att jag verkligen är skapt för att vara frisör?! Men vad göra istället då??

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *