Dagarna med Spajk!

Ja, det var ju ett tag sen jag skrev om träningen….. Mest massa annat som tar tid just nu, höstterminen har startat på jobbet och det tar både energi och kraft, dels tar det kraft för att det är drygt att gå upp tidigt, sen tar det psykogiskt också då det är oklarheter och ändringar av saker typ hela tiden, det är svårt att hitta ro i tillvaron då 🙁

Men då är det tur jag har Spajken, denna ständiga källa till skratt! Vilken underbar hund 🙂 Han är så sorglös, och bara att titta på honom gör mig glad!

Vi har lagt massor med tid på spårupptag, jag trodde inte det skulle gå att få honom att ta rätt håll, men nu har han, om jag räknat rätt tagit 14 spårupptag senaste veckan, och ALLA åt rätt håll!! Snacka om uppåtgående trend 🙂 Senast igår då det var ett riktigt blindtest då Anna lagt spår och jag inte visste åt vilket håll. Men det var ingen tvekan, han kom fram till spåret, kollade av nån meter åt varje håll innan han sen bestämde sig, sen snabb belöning. Enda nackdelen är att han i bevakningsträningen blivit väldigt markbunden, men det är lätt fixat med lite motivationsövningar, han har ju viljan!

Jag har tränat spårupptag i koppel och gått fram mot spåret i kort koppel och sedan hållit emot så han tar sig tid att kolla båda hållen innan han går iväg, förut bara tog han ett av hållen på chans, men jag konsulterade Nina och fick tips om hur jag skulle göra, så nu går jag fortfarande i kort koppel (lite rätt hade jag iaf gjort 😉 ) och sen håller jag verkligen emot tills han kollat av och går han åt fel håll trots analys så blir det bilen och inge mer spår, nu har aldrig det hänt utan det räckte med lite motstånd för att han skulle anstränga sig. Sen har apporten kommit efter några meter och då är det tjo och tjim!

Idag spårade vi igen, och då upptäckte jag att han tycker det är svårt när vi går från typ ”skog” och ut på en smal stig, då blir det gärna spring, så idag var det mycket stig/skogsövergångar, han jobbade och jobbade så himla fint! Efter att ha läst brukshundens sista nummer om spår så försöker jag nu lära honom att ”lösningen finns bakåt i spåret” och det har hittills gått så himla bra! Jag har kommit på att liggtiden inte spelar så stor roll, i dag var det 3 timmar gammalt och i ganska rejäl blåst, i veckan var det upptag som var fyra timmar gamla som legat i hällregn och då var det modell dusch vi snackar!

Jag har också insett att apporterna inte är problem….i Furudal i början på augusti var första gången han gjorde det, idag andra gången….. Å vad gör han då?? Jo han markerar att jag stannat och tagit upp en naturpinne?! Första gången blev jag såååå besviken och tänkte att han blindmarkerade, men när jag tänkte tillbaka så var det ju just precis där jag stannat och plockat upp en pinne, likaså idag, då markerade han där jag stannat och plockat upp en pinne! Att sen hitta en pinne jag hållit i typ 3 meter är då alltså inget problem 🙂 Han är rätt apportsäker, lillkillen….

Han är helt underbar att spåra med, fortfarande ungdomligt springig, men det blir bättre, men han är så glad, vid varje apport kastar han sig ner, svansen går i två hundra och han liksom ligger som på nålar tills jag bytt apporten mot leksak och sen kastar iväg den, då är det tvåhundra efter leksaken, sötis!

Jag har testat att lägga apporterna tätt, typ med 2 dm mellan, först måste ju förståss jag tänka på åt vilket håll jag kastar bollen, sen måste han tänka på att slå på nosen från start och inte efter nån meter!

Vi har börjat projekt bas-träning också, hittills bara framgångar, han är ju trygg och stabil i sig själv, så det är inga större problem, men det måste ju tränas, särskilt nu när situationen med Dizni är som det är så är det bäst att ligga på förhand! Han vill gärna berätta för hela världen att han faktiskt blivit lämnad kvar själv medans alla andra i hela världen får göra roliga saker….. Men han tystnar fort och när jag är utom synhåll är han jättelugn och fin, största störningen för honom är om jag går iväg med Dizni…. Men det fixade han idag, mattes gull 🙂 Idag skickade jag Maria fram till honom i basen också, han svarade normalt på kontakten och hon gosade en stund innan hon lämnade honom, inga problem! Idag hade jag hans fäll med mig ut, och ställde dit en vattenskål också så han skulle känna sig riktigt ”hemma”!

Sen har han ställts ut en gång till, när vi var på övning var det utställning i Dala-Floda, så snälla Camilla tog med honom dit, tack gulliga Camilla! Han fick bara Very Good….han var för liten och hade för lösa rörelser plus för tunn päls 🙁 Inget nytt direkt?! Men Camilla´s Yoda fick minsann både Excellent och CK, GRATTIS!!!  Kritiken finns att läsa på hemsidan www.arrdiz.se

Annars så var planen att tävla högrebevakning i helgen, men jag lämnande återbud, typ ingenting funkade och det var lite väl långt att åka för att chansa….specialen är inget problem, men det återstår en del på lydnaden för att vi ska våga ge oss iväg, vi tränar på och satsar på vårsäsongen istället! Körde lite lydnadslydnad idag innan spåren och han gjorde en klokren vittringsapportering?! Vi som tränat det typ 3 gånger….har ju haft problem med att han lagt sig vid apporten, vilket ju i hans världe är helt korrekt, han hittar något som luktar människa och då ska man lägga sig! Men efter lite träning så skiljer han finfint på skogen och appell-planen.

Ja, det var en liten kortkort sammanfattning om senaste nyheterna i Fromhem, tjingeling!

En reaktion på “Dagarna med Spajk!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *